Vi vill ju gilla varandra …

Till att börja med konstaterade vi gemensamt att MT är ett fenomen som ligger naturligt i datorteknikens utveckling, att MT utvecklas snabbt och att vi måste förhålla oss till tekniken – oavsett om vi gillar den eller ej. Som vi kan se av SFÖ:s nyligen genomförda enkät är det många översättare som använder MT, och som har gjort det länge.

Semantix är det språkföretag i Sverige som mest strukturerat tillämpar MT, genom att lägga ut uppdrag för översättning i Memsource, delvis maskinöversatta med någon av Semantix egna MT-motorer. Översättaren förväntas komplettera och förbättra översättningen. Därefter görs en så kallad efteranalys som visar hur mycket arbete översättaren har lagt ner på varje segment, och utifrån analysen beräknas ersättningen. Efteranalys och redigeringsavstånd beskrivs närmare i dessa länkade artiklar. Nackdelarna med den metoden är att översättaren inte i förväg vet vare sig hur lång tid jobbet kommer att ta eller hur mycket hen får betalt. Översättaren kan förvisso strunta i enskilda eller alla MT-förslag – även genom att helt stänga av MT-visningen – men efteranalysen görs ändå, vilket kan medföra reducerad ersättning även vid översättning utan MT-stöd.

Semantix framhöll att erfarenheten visar att resultaten av efteranalyserna ofta skiljer sig förhållandevis lite från föranalyserna (som består av gängse s.k. fuzzy-analyser och därmed förutsätter att ett vanligt översättningsminne, TM, medföljer uppdraget). Men om så är fallet kan man ju undra vilken funktion efteranalysen fyller. Vi konstaterade gemensamt att det är en rimlig utveckling att ersättning för översättningsarbete på (förmodligen rätt lång) sikt blir tidsbaserad snarare än volymbaserad, varvid idén med efteranalys kommer att förlora sin mening.

Gruppen från SFÖ hade medlemmarnas uppdrag att framföra till Semantix inte bara hur otillfredsställande det är att inte veta på förhand hur stor ersättningen för ett uppdrag blir, utan även att många anser att MT-användningen inte ger någon tidsvinst men däremot sänkt inkomst, och att det är belastande för den egna ambitionen och kreativiteten (och därmed arbetsglädjen) att bli instängslad i en uppdragsgivares arbetsflöde och rutiner. Vi underströk att det framstår som helt oacceptabelt för många översättare att inte få välja sitt eget CAT-verktyg.

Semantix hävdar att deras val av Memsource som baskomponent i arbetsflödet är avsett att strömlinjeforma deras interna rutiner och att deras kunder ofta ställer kravet att Memsource ska användas genom hela projektet. Vi anser att xliff-formatet och andra konverteringsmöjligheter eliminerar detta praktiska problem, och påminde om att det inte var många år sedan föreläsare från Semantix besökte översättarutbildningar och försäkrade CAT-villrådiga studenter att kvaliteten alltid blir bäst om översättaren, liksom bilmeken och kocken, får arbeta med sina egna verktyg. Vi underströk att detta är lika sant nu som då, och pekade på det faktum att många översättare som har kommit en bit i karriären tveklöst väljer bort att arbeta under de praktiska förhållanden som Semantix idag erbjuder.

Semantix är medvetna om att deras val av verktyg, arbetsflöden och ersättningsberäkning stöter bort många översättare, men insåg möjligen inte hur kraftigt och utbrett missnöjet är. Semantix representanter framhöll att det är mycket stark prispress på kundsidan och att deras vinstmarginal är låg. Vi konstaterade å vår sida att detta gäller hela marknaden, och att andra språkföretag ändå är lönsamma, samtidigt som de levererar hög kvalitet och har goda och förtroendefulla relationer till sina översättare.

Vi konstaterade gemensamt att sakläget är bekymmersamt. Semantix har svårt att locka mer erfarna översättare, och yngre översättare och översättarstudenter tappar lusten för yrket när den svenska marknadens tyngsta aktör inte erbjuder acceptabla villkor. Detta kommer på sikt att försämra såväl översättningars kvalitet som den enskilde översättarens status.

Även Semantix rutiner för att erbjuda och lägga ut uppdrag har orsakat irritation bland SFÖ:s medlemmar. Här fick vi veta att systemet under våren kommer att förändras och bli mera genomskinligt och mindre stressande för den enskilde översättaren. Semantix konstaterade också att de bör lägga mer krut på att vara tydliga inför sina underleverantörer, och kanske erbjuda kurser och webbinarier kring översättningsteknik och arbetsflöden. Det uppskattar vi!

Under det två timmar långa mötet diskuterade vi en mängd andra tekniska och ekonomiska aspekter som har lyfts genom SFÖ:s enkät. Vi upplevde lyhördhet från Semantix representanter och inte så lite förvåning över hur djupt missnöjet med situationen är bland översättarna. Stora språkföretag och små leverantörer är beroende av varandra. Vi verkar i symbios och vi vill faktiskt gilla varandra. Det fanns ingen anledning att höja rösten och slå varandra i huvudet med argument, och det var inte heller syftet med mötet. Syftet var att på ett strukturerat sätt lägga fram för Semantix de synpunkter som SFÖ:s medlemmar har luftat genom enkäten, inlägg på sociala medier m.m. och peka på de problem som vi anser att Semantix val av samarbetsformer har på kortare och längre sikt. Detta har vi nu gjort, och vi ser fram emot att träffa Semantix på nytt vid deras MT-seminarium på SFÖ-konferensen i Södertälje!