Enkät

Vad tycker vi översättare om maskinöversättning?

15 feb, 2019

Maskinöversättning har blivit en del av många facköversättares arbetssituation. SFÖ har genomfört en enkät för att sondera medlemmarnas inställning till och erfarenhet av den nya tekniken. En del resultat är förväntade – andra mer förvånande.

/ Foto: iStock.

I takt med globalisering och digitalisering växer översättningsmarknaden kraftigt. Få företag kan idag bedriva verksamhet på bara ett språk. Översättning har blivit en insatsvara i produktionen som kan vara avgörande för rörelsens resultat. I länder med dyr arbetskraft uppstår därmed ett massivt tryck att sänka kostnaderna för översättning genom automatisering, artificiell intelligens och andra tekniska lösningar.

Automatisering har varit industrialismens följeslagare och förutsättning från första början, och även försöken att låta maskiner översätta text har pågått sedan mitten av 1900-talet. Dagens neurala maskinöversättning, NMT, är en vidareutveckling av den statistiska metod som Google lanserade i början av 2000-talet.  Detaljerna i metoden är komplexa och delvis affärshemligheter, men med stor och billig processor- och minneskapacitet och iterativa beräkningsprocesser i flera lager utnyttjas såväl segment som delsegment i flerspråkiga databaser, vilket ökar nyttan av lagrade data exponentiellt. En annan viktig faktor är att återkoppling genom mänsklig redigering av översättningsförslag används för att förbättra resultaten.

På samma sätt som vid tidigare stora utvecklingssteg, som när CAT-verktygen kom, finns det olika och delvis motstridiga intressen. Kapitalstarka, kunskapsintensiva och marknadsdominerande företag och organisationer driver utvecklingen åt ett håll som inte nödvändigtvis gagnar fristående språkarbetare på kort eller lång sikt. Samtidigt är alla aktörer beroende av att språkbranschen bevarar höga ersättningsnivåer, kreativa och tillfredsställande villkor och stor frihet, för att kunna attrahera kompetenta och välutbildade entreprenörer i konkurrens med andra yrkesområden.

För att SFÖ ska kunna bidra till en sund utveckling av branschen måste vi veta våra medlemmars erfarenheter av och attityder till maskinöversättning. Därför har vi genomfört en enkät som riktat sig främst till enskilda medlemmar.

Enkäten om MT var öppen från mitten av december 2018 till mitten av januari 2019. Den bestod av 27 kryssrute- och fritextfrågor som 191 anonyma deltagare besvarade under genomsnittligt 12 minuter. Sett till antal respondenter och svarstid var enkäten relativt framgångsrik. Anonymiteten innebär att vi inte kan avgöra hur representativa svaren är, men de många fritextsvaren ger en bra uppfattning om trender, erfarenheter och stämningslägen.

Den första frågan var grundläggande, se fig. 1.

Över hälften av alla svarande använder MT-förslag i sitt arbete, varav 20 % ofta jobbar med MT, medan en tredjedel inte utnyttjar metoden alls. Det visar sig också – kanske något oväntat – att majoriteten (71) av de svarande har använt MT i minst två år; många betydligt längre än så. Bara 12 är ”nya” maskinöversättare, och 26 har 1–2 års erfarenhet.

Om vi sedan delar upp resten av svaren så att dessa tre olika utgångslägen redovisas separat får man bl.a. följande resultat, se fig. 2.

Med andra ord är de som använder MT mest också starkast övertygade om att en grundläggande förändring är på gång. Att de som inte använder verktyget inte förväntar sig någon ändring förklaras i de flesta fall med att metoden har testats med bristande resultat. En representativ kommentar lyder:

”För att det i den typen av texter jag översätter för det mesta stjälper snarare än det hjälper. Jag är väl medveten om att det finns fall där maskinöversättning kan vara till hjälp, det är dock väldigt sällan så för min del. Dessutom tycker jag att maskinöversättningar styr språket i fel riktning och att efterredigeringarna ofta resulterar i felaktig meningsuppbyggnad och dylikt för att den som läser fastnar i en språklig kontext där mycket ligger nära vad som är korrekt i målspråket och därför inte redigeras trots att så borde ske. You can’t polish a turd.”

Samma skillnad kan man se på detaljnivå när det gäller vilka ändringar av yrket som förväntas. De som inte använder MT förväntar sig minst förändringar, medan de som använder MT mest tror på störst förändring av villkoren, se fig. 3.

Tänkvärt är att de som har störst erfarenhet av arbete med MT är mest övertygade om att både inkomster och arbetsglädje kommer att minska mycket.

Samtidigt visar svaren på frågan ”Vilken är din generella inställning till maskinöversättning” en lite annorlunda bild, se fig. 4.

Här är de som ofta använder MT mer ”balanserade” i sin bedömning. Det kan bero på att det nya verktyget kan användas på olika sätt och att vana användare har en annan syn på både för- och nackdelar.

Detta återspeglas även av fritextsvaren där de positivt inställda beskriver personliga upplevelser av att ha fått ytterligare ett användbart hjälpmedel i sitt arbete medan de som är negativa eller neutrala har tre typer av invändningar: 1) MT i sig är en trist utveckling som tar bort arbetsglädje och kreativitet. 2) MT ger språkligt bristfälliga resultat och/eller merarbete. 3) Uppdragsgivare använder MT för att skapa en arbetssituation som upplevs vara en tydlig försämring. Se exempel på kommentarer i separat ruta.

Personliga upplevelser av detta slag är givetvis mycket individuella och komplexa och därmed svårfångade i en enkät som denna. Men om vi grupperar den generella inställningen till MT efter Ja eller Nej på frågan om ersättning enligt efteranalysmetoden (som i viss mån har blivit en symbol för de negativa verkningarna av maskinöversättning – se artikel på sid. 10–11), får vi ändå ett rätt tydligt resultat, se fig. 5.

Ännu tydligare blir det när vi grupperar den generella inställningen till MT efter frågan om på vems initiativ verktyget används, se fig. 6.

En inte alltför vågad tolkning är att den personliga upplevelsen av teknikens positiva och negativa effekter i hög grad präglas av i vilken mån respondenten upplever sig arbeta självbestämt och med kontroll över sin arbetssituation.

Semantix har historiskt och särskilt efter senare tids konsolidering en viktig roll på den svenska översättningsmarknaden. Många facköversättare i Sverige arbetar åt någon del av företaget, som därmed har stor betydelse för deras kontakt med MT.

Detta tydliggörs när vi kopplar frågan om efteranalys (ja eller nej) till erfarenhet av olika verktyg, se fig. 7.

Om vi därefter påminner oss tidigare nämnt samband mellan upplevelsen av MT och erfarenheten av ”efteranalys” är det förståeligt att många av synpunkterna som SFÖ:s representanter fått i uppdrag att ta med till mötet med Semantix (se artikeln på sid. 15) har en negativ klangbotten. Kopplar man erfarenheten av ”efteranalys” till kreativitet, inkomst och arbetsglädje får man följande samband, se fig. 8.

Ett ännu tydligare samband erhålls om man kopplar frågan om initiativet till samma värderingar, se fig. 9.

“Det största problemet är inte maskinöversättning i sig, utan att villkoren vid dess användning upplevs som orättfärdiga och kreativitetsdödande.”

Sammanfattning

Maskinöversättning är ett nytt verktyg som har tagit plats i många översättares yrkesmässiga verklighet. I nuläget vet ingen var utvecklingen kommer att sluta men marknadens mekanismer driver på att metoden integreras i produktionen eftersom den i vissa sammanhang ger mer översättning för pengarna.

På samma sätt som när CAT-verktygen dök upp finns farhågor kring hur den nya tekniken kan påverka själva processen ur ett språkligt och kvalitativt perspektiv, att språket tar skada, översättningarna utarmas och arbetsvillkoren försämras. Troligen kommer även vid detta teknikskifte  farhågorna delvis att besannas men ändå spela en underordnad roll i sammanhang där faktorer som pris, snabbhet och tillgänglighet värderas högre.

“Den personliga upplevelsen av MT-teknikens positiva och negativa effekter präglas i hög grad av i vilken mån respondenten upplever sig arbeta autonomt och med kontroll över sin arbetssituation.”

Framtidens översättningsmarknad kommer att fortsätta att växa dramatiskt men tydligare än idag delas upp i olika segment, där redigering av maskinell föröversättning blir ett nytt yrke och mänsklig översättning av viktiga och betydelsefulla texter ett välbetalt premiumarbete för specialister.

Vi som bransch måste hitta ett förhållningssätt till denna utveckling som är långsiktigt hållbart! Som vi kan utläsa av enkäten upplevs nuvarande situation inte som attraktiv, vilket på sikt kommer att göra kvalificerade översättare till en bristvara. Samtidigt visar enkäten att det största problemet inte är maskinöversättning i sig, utan att villkoren vid dess användning upplevs som orättfärdiga och kreativitetsdödande.

“Jag tror att övergången till tidsbaserad debitering är ofrånkomlig om yrket ska kunna överleva.”

På lång sikt kommer dessa villkor utjämnas genom den tekniska utvecklingen när en egen prisvärd MT-motor blir en realistisk möjlighet för den enskilda översättaren, samtidigt som teknikens begränsningar blir tydliga och den kan integreras i lämpliga arbetsflöden till rimliga villkor. Att träna en egen MT-motor är egentligen inte särskilt avancerat och ideella eller kommersiella sammanslutningar av enskilda översättaren skulle teoretiskt redan nu kunna skapa gemensamma lösningar.

Samtidigt behöver vi en kortsiktigare lösning på dagens problem. Många som svarat på enkäten beskriver att de nya arbetsvillkoren gör att kreativiteten och arbetsglädjen minskar samtidigt som ersättningsnivåerna sjunker. Under sådana förutsättningar kommer ingen ung människa vilja utbilda sig till och arbeta som översättare. Då finns det många yrken med bättre villkor att satsa på.

En del av problemet – och av lösningen – är debiteringsmetoden. Enligt undertecknads åsikt är betalning per ord eller annan volym en metod som har spelat ut sin roll med dagens tekniska förutsättningar. Enda sättet att skapa en hållbar utveckling med rimliga ersättningsnivåer och anpassat kvalitetstänk är att debitera för arbetad tid.

De som svarat på enkäten tycker emellertid helt annorlunda om den saken, se fig. 10.

Kopplar man frågan till antalet yrkesverksamma år får man en mer nyanserad bild se fig. 11.

De som är nya inom branschen och de med lång erfarenhet visar en mer eftertänksam attityd. Fortfarande finns dock inom alla respondentgrupper få som uttryckligen vill ha en övergång till ett tidsbaserat ersättningssystem.

Undertecknad anser att denna inställning i vissa fall kan vara befogad, men generellt är det en återvändsgränd för majoriteten av facköversättare. Jag tror att övergången till tidsbaserad debitering är ofrånkomlig om yrket ska kunna överleva. Visst skapar informationsasymmetrin på marknaden problem även här, men fördelarna är övertygande och långsiktigt hållbara. Ett viktigt argument är att de generella inkomstnivåerna för översättare kan förväntas öka om de synliggörs och blir jämförbara med andra akademiska yrken. Ett annat är att fokus kommer att förskjutas mot översättningens kvalitet, en överlevnadsfråga nu när avancerad maskinöversättning tar allt större plats.

Exempel på fritextsvar

Exempel på svar vi bedömt vara negativa

– Mest negativ i nuläget. I vissa fall ökar arbetsbelastningen med MT samtidigt som man får mindre betalt och dessutom försämras språkkvaliteten.

– Jag avskyr det.

– Man försöker avskaffa oss översättare, så gissa en gång!

– Den gör arbetet långsammare och svårare.

– Försämrar översättningskvaliteten (”good enough” får duga). Innebär en kall och snäv syn på arbetet som översättare.

– I några enskilda fall har det funnits tecken på att vissa texttyper kan lämpa sig för MT. Men min generella inställning är att det inte tillför något och att det snarare försämrar kvaliteten på översättningarna.

– Jag hatar det. Översättning ska vara ett konstverk men kan inte vara det med maskinöversättning. Synen på översättning ändras också och blir mindre värd.

– Som översättare känns det tråkigt att ens yrkesroll omvandlas till någon form av glorifierad redigerare med tanke på den utbildningen man har. Jag kommer att byta bransch om maskinöversättning blir en alltför stor del av mitt yrke.

– Trist utveckling, tar framför allt bort arbetsglädje och kreativitet, bortsett från den ekonomiska sidan

– Jag tycker inte om att arbeta med maskinöversättning. Upplever att hastigheten minskar något och att arbetet blir mindre kreativt. Dessutom är det svårare att sätta en personlig prägel på texten, ge den en viss ”ton” och målgruppsanpassa den, om man nu inte ska arbeta om den helt. Och det blir ju en ren förlustaffär.

– Personligen passar det inte mig alls. Det slutar för det mesta med att jag raderar hela segmentet och börjar om. Rytmen störs och sänks avsevärt på grund av detta. Arbetet flödar inte. Dessutom är det helt oacceptabelt att man inte vet hur mycket man kommer att tjäna förrän i efterhand och att man inte vet hur arvodet har beräknats.

Exempel på positiva svar

– Det är en spännande teknik som jag tror kommer att vara till stor nytta för mänskligheten och som jag i mitt yrke försöker utnyttja som ett produktivitetshöjande verktyg.

– Superbra MEN man ska aldrig lita 100% på resultaten. Det hjälper mest med texter som är mer tekniska och bra skrivna från början naturligtvis.

– Hyfsat positiv. Tekniken finns och blir allt bättre och den kommer inte att försvinna. Bättre att försöka utnyttja den på bästa sätt.

– Det är helt okej och den hastighet med vilken verktygen förbättras är sådan att det känns lönlöst att kämpa emot. Det viktigaste är att göra sig oumbärlig även i fortsättningen, trots MT. Och det gör man väl genom att leverera så bra översättningar som möjligt, oavsett verktyg.

– Går dubbel så fort, lite bättre betalt efter den första tiden.

Några typiska svar vi klassat som neutrala lyder så här

– Har generellt varit mycket skeptisk men kan acceptera det om kvaliteten på MT-förslagen är bra och jag har möjlighet att själv välja när jag kan använda det. Men när byrån har en orealistisk syn på MT-översättningens kvalitet och bara använder MT för att betala mindre för arbetet tar jag inte uppdraget om de inte går med att betala fullpris i stället.

– Bra, men byråernas debiteringsförfarande är under all kritik.

– Jag känner ett visst obehag när vissa källtexter skrivs med tanke på att de ska vara lätta att maskinöversätta.

– Ett nödvändigt ont som jag måste använda mig av om jag vill behålla somliga kunder. Som översättare känner jag mig tvungen att ta mig an en del MT-jobb trots att jag helst skulle slippa.

– Det kan säkert fylla en funktion för ”slit och släng”, alltså texter man bara behöver få ett hum om, för internt engångsbruk och liknande.

– Det finns förstås både för- och nackdelar. Mycket material kanske aldrig skulle bli översatt annars, men kvaliteten blir förstås sämre. Å andra sidan blir översättningsmotorerna bättre och bättre och textdatabaserna större och större. Själv använder jag det bara frivilligt som ett extra hjälpmedel. Det sparar lite tid, och det har till och med hänt att jag har hittat nya termer (som jag såklart måste verifiera). Faran är att man släpper igenom fel och mindre bra formuleringar, så det gäller att vara uppmärksam.

– Den måste utvecklas och gagna den enskilda översättaren. Timdebitering välkomnas.

– Det går inte att stoppa utvecklingen. Jag måste acceptera att yrket förändras och hitta nya sätt att glädjas åt arbetet.

– Bra hjälpmedel för vissa typer av översättningar. Men det ska inte påverka ersättningen och man ska veta vad man kommer att tjäna på ett jobb innan man påbörjar det.

– Inget jag gillar, men det är något jag måste vänja mig vid vare sig jag vill eller inte.

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +