Tre utmaningar med japanskan

1. Att skriva svenska egennamn, speciellt personnamn/ortnamn, i katakana som är en fonetisk skrift och ett av tre olika skriftsystem på japanska – hiragana, katakana och kanji (kinesiska tecken). Med andra ord måste man hitta katakana som ligger nära det svenska uttalet. Det kan därför hända att ett och samma svenska egennamn skrivs med olika katakana.

2. Att välja en passande språkform, t.ex. artig form (desu/masu) eller självsäker form (da/dearu). Det beror på typ av dokument eller textsammanhang. Val mellan manligt och kvinnligt uttryck kan vara aktuellt.

3. Att bedöma användning av låneord (främst från engelska) som skrivs i katakana. Detta beror särskilt på hur mycket låneordet i fråga genomsyrar det japanska samhället