Recension

Translatorship – vad är det egentligen?

3 jun, 2020

Och hur blir man konsekrerad i översättarsamhället?

/ Foto: iStock.

Termen ”translatorship” är så ovanlig att den bara ger 88 träffar på hela Google (den svenska termen ”översättarskap” ger 22), med avhandlingen som denna artikel handlar om på 6:e plats!

Elin Svahn – Sveriges första filosofie doktor i översättningsvetenskap – disputerade med sin avhandling The Dynamics of Extratextual Translatorship in Contemporary Sweden (kan laddas ner i fulltext) den 28 februari 2020 (en av de sista som disputerade på plats innan universitetet avbröt sådan verksamhet på obestämd tid).

Många SFÖ:are drar sig säkert till minnes den enkät från Elin Svahn som kansliet skickade ut till alla medlemmar i maj 2016. Den innehöll ett antal frågor om det svenska översättarkollektivet, den miljö översättarna verkar i samt översättarnas yrkesbild och status i samhället. Enkäten återges i sin helhet i en bilaga till avhandlingen. Elin utlovade i följebrevet en kartläggning av hur översättaryrket ser ut i Sverige, sett till arbetsuppgifter, inkomstnivå, status och gemenskap. Den har vi fått, visserligen två år senare än ursprungligen planerat, men den innehåller intressant läsning, presenterad på ett språk som man inte behöver vara akademiker för att ta till sig!

SFÖ har en relativt framträdande position i avhandlingen, av det enkla skälet att vi är den största organisationen för översättare, faktiskt nästan lika stor i medlemsantal som övriga omnämnda organisationer tillsammans (sid. 23). Ur en uppskattad population på väl över 2 000 översättare besvarade 372 enkäten, och den kan därför förmodas ge en ganska rättvisande bild. Avsnitt 2.4 rapporterar om demografiska data.

Intressant är den oerhört breda åldersfördelningen, med ett spann från 25 till 100(!) år. Medelåldern är 53 år och medianen 54. Här kan nog SFÖ antas ha dragit ner medelåldern avsevärt. Vidare noterar Elin att det är vanligare bland yngre översättare än bland äldre att inte tillhöra någon organisation, och att många yngre förmågor därför kan antas inte ha nåtts av enkäten.

Intressant är alltid att studera inkomstdata. Men eftersom sådana är svåra att jämföra då de påverkas av många faktorer ger kanske graden av nöjdhet med inkomstsituationen ett mer uttömmande svar. Här skiljer sig mönstret i hög grad beroende på om man är frilansande eller anställd översättare. Se Fig. 14.

Även om nöjdheten inte är total besvarades frågan om man någonsin har funderat över att lämna översättaryrket med ett övervägande nej (sid. 58).

Av undersökningen framgår vidare att översättare betraktar sig som specialister med en ansvarsfylld uppgift – ett sakförhållande som vi kanske inte alltid lyckas förmedla till mugglare som tror att hygglig kunskap om två språk räcker långt, och att ersättningsnivån kan sättas därefter. Översättarkollektivets missnöje med detta illustreras av fördelningen för graden av prestige som vi anser att vårt yrke ger oss. Den detaljerade analysen (sid. 70) visar dessutom att kvinnor tenderar att betrakta yrkesprestigen ännu mer pessimistiskt än män gör. Se Fig. 22.

Detta ska dock jämföras med svaren på frågorna kring hur vi upplever att våra uppdrags- och arbetsgivare uppskattar vårt arbete och litar på resultatets kvalitet. Här upplever en övervägande del av respondenterna, särskilt de som är äldre i yrket, att de får stor uppskattning.

Ovanstående var endast några axplock ur en oerhört informativ och tänkvärd studie av det svenska översättarsamhället. Avhandlingen fortsätter med en fokusgruppstudie av översättarstudenters dynamiska socialiseringsprocess och hur de inlemmas i yrket, och avslutas med en rad djupintervjuer med representanter för olika delar av översättarsamhället. Här diskuteras hur man som översättare blir ”consecrated” – hur man hittar sin nisch och skapar sig en position i översättarsamhället.

Avhandlingen är förvisso siffertung, så som ligger i sakens natur när den grundas på en enkät med många kvantitativa frågor, men tillsammans med de mer kvalitativa och resonerande avsnitten ger den en god bild av hur vi i översättarsamhället betraktar oss själva och vår roll i det.

The Dynamics of Extratextual Translatorship in Contemporary Sweden
Av Elin Svahn. 329 sidor, Stockholms universitet. ISBN 978-91-7797-951-7 och 978-91-7797-952-4.
Kan laddas ner kostnadsfritt här.

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +