
En ny bok om terminologi och översättning
Ungerskan Ágota Fóris undersöker terminologiarbetet som utförs av översättarna.
27 okt, 2022En ny bok av Jost Zetzsche.
Jost Zetzsche är ett välbekant namn översättningsvärlden och vi är många som läser hans nyhetsbrev The Tool Box Journal och hämtar ovärderlig teknisk information från The Translator’s Tool Box: A Computer Primer for Translators. Jost kom i december 2017 ut med boken Translation Matters, vilken är ett urval av hans artiklar i nyhetsbrevet och andra publikationer från 2007 till 2017. Jost skriver själv att han har valt artiklar som inte är det senaste skvallret från CAT- och MT-världen, utan snarare betraktelser som kan ha mer bestående värde.
Mitt primära intryck av boken är att den ger en slående sammanfattning och exposé av översättningsteknikens utveckling under de senaste 10 åren, och visar vilka fantastiska steg den har tagit. 2007 arbetade de flesta översättare redan med CAT-verktyg, och samma år övergick Google Translate till statistisk MT. 2017, tio år senare, arbetar de flesta av oss dagligdags med någon form av MT inom ramen för våra CAT-verktyg, och MT-leverantörerna har övergått från rent statistisk till neural teknik med ett större eller mindre mått av artificiell intelligens. Jost verkar vara bästa kompis med alla som har inflytande över den utvecklingen, och hans artiklar är ovärderliga för den som vill ha koll (eller åtminstone ge intryck av att ha det). Detta förlåter mer än väl nyhetsbrevets 90-talsmässiga och ohyggligt fula layout.
Jost understryker självklart vikten av att hålla sig uppdaterad om översättningsteknikens utveckling – nyfikenhet är en dygd. Men han framhåller också vikten av att ha andra intressen vid sidan om språk och översättning, och vikten av att hålla kontakt med kollegor och andra – såväl fysiskt som elektroniskt – trots att översättare är utpräglade individualister. Dessutom: För att vara en bra översättare krävs fortfarande goda kunskaper i käll- och målspråk samt känsla för översättning, ett faktum som vi i allmän teknikentusiasm tenderar att glömma. Visst, teknikens utveckling förändrar översättarens position och roll, men under överskådlig tid behövs vi, och de som är väl orienterade inom modern översättningsteknik behövs mer än andra.
Många tekniska aspekter berörs i boken – men en som Jost återkommer till under hela decenniet är CAT-verktygens förmåga att arbeta med ”sub segments”, dvs. att utnyttja delar av lagrade segment istället för att uteslutande arbeta med hela segment. Det är en avancerad teknik där uppstickare som memoQ och Déjà Vu har nått mycket längre än marknadsledande Trados Studio.
Jost återkommer gärna till översättarens viktiga roll i samhällets utveckling – det är vi som bidrar till besluten om vilka ord som ska användas och inte användas – mycket mer än nationella språkmyndigheter och flyktiga trendsättare
Och – här vrider sig recensenten i pur pinsamhet – de enskilt bästa åtgärderna vi kan vidta för att öka vår produktivitet är inte att lära oss det senaste finliret inom CAT- och MT-teknik, utan att lära oss korrekt fingersättning på tangentbordet och detaljerna i MS Word.
Det är inte bara tekniken som har utvecklats under det decennium som boken täcker, utan även det kommersiella landskapet. Jost beskriver i en artikel redan från 2013 hur storföretagen i branschen medvetet verkar för att stängsla in sina översättare i sina interna tekniska och administrativa system. Han konstaterar att de stora språkföretagen sällan försöker nå ett samarbete med sina frilansande översättningsleverantörer, utan snarare strävar efter att skaffa sig makt över dem, en utveckling som blir allt mer accentuerad efter hand som översättningsarbetet blir mer tekniktungt och översättaren tenderar att bli en länk i språkföretagets arbetsflöde, snarare än en stolt (och möjligen egensinnig) hantverkare.
I detta sammanhang kommer Jost in på ett återkommande tema, nämligen prissättning. Vi som har följt Jost under åren vet att han är mycket kritisk till det i västvärlden förhärskande systemet att ta betalt per ord (vem vill betala sin programmerare per skriven kodrad eller sin bilmek per åtdragen mutter?). Jost förespråkar betalning per projekt, eventuellt med utgångspunkt från det relativt nya begreppet ”redigeringsavstånd”, dvs. hur mycket översättaren måste bearbeta den maskinöversatta texten för att den ska bli presentabel i möblerade rum.
Dessutom berör han en oerhört känslig punkt: Måste all översättning vara top notch? Eller finns det utrymme för kvalitetsnivåer med differentierad prissättning? Finns det utrymme för Microsofts maskinöversatta kunskapsdatabas? Finns det utrymme för efterredigerare som är avancerade yrkesmänniskor – och rentav för simpla språktvättare?
Jost bjuder även på lite mer av sig själv än vi är vana att läsa i nyhetsbrevet. Hans forskningsämne och stora intresse är, tvärtemot vad man skulle kunna tro, inte utvecklingen i maskinöversättningens värld, utan snarare bibelöversättning – specifikt till kinesiska. Att Jost är en troende kristen var en nyhet för mig, och hans utredning, i en artikel från 2010 om de många konkurrerande bibelöversättningarna på engelska språket, liksom den om hur kristendomens heliga skrift introducerades i Kina är lika underhållande som tankeväckande.
Hur som helst – kontentan av Josts översikt över det senaste decennier inom översättningsbranschen kan summeras i orden ”The Measure of Intelligence Is the Ability to Change”.
Translation Matters
Av Jost Zetzsche. 256 sidor.
Förlag: CreateSpace Independent Publishing Platform.
ISBN-10: 1979659044.
ISBN-13: 978-1979659048.
Inbunden: USD 14,95 från Amazon.
PDF/Kindle: USD 9,95 från International Writers.
Traduttore Traditore.
22 sep, 2021Traduttore Traditore.
22 jun, 2021Traduttore Traditore.
22 mar, 2021Här presenterar vi programmet för SFÖ:s konferens 2022 med temat 'Extra allt'.
4 mar, 2022Nils Håkansons bok om översättning vinner Augustpriset i kategorin årets svenska fackbok.
10 jan, 2022Vi intervjuar Ian Giles.
14 dec, 2021Malin Färdig och Amjad Kutieleh berättar om utmaningarna i att översätta mellan arabiska och sve...
14 dec, 2021Traduttore Traditore.
20 dec, 2018Följ Karin Erikssons liv som dramatiköversättare.
14 nov, 2022Evenemanget ägde rum, även om det var i mindre format än vanligt.
3 dec, 2021Några tankar om Brexit, översättare och corona.
5 jan, 2021På sista dagen möttes en grupp glada deltagare för att se staden från vattnet.
20 maj, 2022Från skånska till arabiska – för att välkomna och förklara kulturella skillnader.
25 sep, 2021Vi berättar om tre modeller för att skapa kreativitet i vardagen.
7 feb, 2022Om att ta chansen att bli frilansande översättare, nytt liv på kontoret under coronatider och po...
14 feb, 2022Alla aktörer måste förhålla sig till maskinöversättning inom en marknad i omvälvning.
7 feb, 2021Översättare från engelska, tyska, italienska, norska och danska till svenska, främst inom teknik och vetenskap. Lärare på TÖI vid Stockholms universitet. Driver Tecnita AB. Du kan kontakta honom här.
Nu är programmets alla punkter spikade! Jakob Roël, medlem i AIIC, kommer att hålla ett föredrag du inte vill missa.
15 mar, 2023Nu kan du anmäla dig till årets konferens!
3 mar, 2023Snoken och huggormen
28 feb, 2023Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023Den amerikanska föreningen för översättare och tolkar, ATA, höll i oktober 2022 sin årliga konferens.
19 jan, 2023Tips om skrivarkurs
30 dec, 2022Julpantomim, julmust - och nya krafter i SFÖ
22 dec, 2022Extra föreningsmöte i januari
14 dec, 2022Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022