Tomtar, troll och grova ord med Gustaf Fröding

Fröding föddes 1860 på Alsters Herrgård (ett fint utflyktsmål för konferenssöndagen – missa inte Frödingstenen!), men tillbringade mycket av sin barndom hos sin farmor på Gunneruds gård, längre upp i Alsterdalen, där undertecknad föddes ganska precis 100 år efter Fröding.

Gustaf Fröding växte upp med värmländsk berättartradition som präglades av troll, tomtar, jättar och annat oknytt ute i busken, men som heller inte bangade för att beskriva kärlek och intimitet, något som var fullt naturligt i den muntliga traditionen i drängstugor och pigkammare, men som blev något besvärande när Fröding lyfte det otyglade språket till poesins och litteraturens finrum. När den tredje diktsamlingen, Stänk och flikar, publicerades 1896 recenserades den av Karl Warburg med ”Här sparas inga ord, ej ens de grövsta […] Även den som är en svuren fiende till allt pryderi, all tillgjord sedlighet, måste känna sig frånstött både moraliskt och estetiskt, när som här enstaka ställen erinra […] mera om vissa populärmedicinska böcker än om poesi.” Justitieministern belade boken med kvarstad och Fröding åtalades för osedlighet i skrift.