SLAM! i uppskattad repris med nya grepp

Själva konferensdagen hölls, liksom 2016, i St. Gertruds konferensanläggning, med byggnader från 1500-talet, i centrala Malmö. Flera intressanta och synnerligen hörvärda talare på scenen. Här finns inte utrymme att referera allt, men läs gärna Bodil Berghs referat av Thomas Wests anförande om översättning av juridiska spörsmål mellan engelska och svenska.

En röd tråd genom de olika anförandena var vikten av professionalism hos enskilda översättare. Vi är på väg in i en tid av allt mer avancerad översättningsteknik, i kombination med stora volymer, fragmenterade uppdrag och korta deadlines. Judy Jenner framhöll vikten av professionellt kundbemötande och att markera sitt värde. Ett värde som Tess Whitty utvecklade ytterligare genom att understryka vikten av att som enskild specialisera sig och marknadsföra ett unikt erbjudande. Inget fel i och för sig att vara generalist, men sådana tenderar att försvinna i mängden, oavsett hur duktiga de är. O andra sidan, Ian Mac Eochagáin pläderade just för generalisten, för översättaren som kan ta itu med det mesta på samma professionella sätt, som en omistlig tillgång för språkföretagen – och han underströk hur åtminstone han blir totalt uttråkad av specialisering, som skulle innebära att få översätta inom samma smala område dag efter dag.

Vad vi alla kan vara överens om är att vi verkar i ett översättningslandskap som befinner sig i omvälvning. David Rumsey utvecklade synen på översättning som ett hantverk eller som en industri. Ja, det finns fortfarande gott om plats för hederliga gammeldags hantverkare, men var vi än befinner oss i översättandets snåriga landskap måste vi förhålla oss till den nya tekniken och föränderliga affärsvillkor. Det handlar om att se på sina egna förutsättningar, utnyttja sina förmågor, lära nytt och gilla läget! Samt agera professionellt.

Translation SLAM med Ingegerd Steen och Mattias Hovmöller i ringen, med Jan Runesten som domare, blev en intressant redovisning av olika angreppssätt på juridiska EU-texter. Det hela mynnade ut i en intensiv diskussion med publiken om lämpligheten av att anta det amerikanska skrivsättet med inledande versal för definierade begrepp i ett avtal eller en föreskrift. Konsensus uppnåddes inte, men det lutade åt att detta skrivsätt idag får anses vara accepterat och väl etablerat i svenskan.

Mitt djupaste minne av SLAM! 2018 kommer dock inte från översättningssidan utan från tolkspåret. George Drummond berättade om den första gången som simultantolkning förekom i ett större sammanhang, nämligen i Nürnbergrättegångarna 1945–49, om krigsförbrytelser under andra världskriget. Drummond är idag tolk och tolkutbildare, men när han själv utbildades till tolk var några av hans lärare faktiska tolkar från Nürnbergprocessen, och han kunde delge publiken erfarenheter av tolkar som arbetat (utan bås och utan mycket av teknik) på någon meters håll och med ögonkontakt med tilltalade som hade mördat deras hela familjer.