Tema Skapa

Skapa som ett proffs

7 feb, 2022

Vi berättar om tre modeller för att skapa kreativitet i vardagen.

/ Foto: iStock.

Detta kvartal har e-versättaren tema SKAPA – vi skriver om att skapa ett nischat erbjudande, en bra närvaro online, rätt mindset och motivation, berättelser för barn, bra kommunikation inom vården m.m. För vi behöver alla skapa något från grunden ibland och det är inte alltid en självklar uppgift. Vissa gånger kommer en kreativ idé naturligt och lösningen känns självklar, medan det andra gånger kan låsa sig helt. Man har svårt att ta sig an uppdraget, komma på en bra utväg eller åtminstone en metod. Eller så känner man sig bara oinspirerad och idéfattig fast man vet att man kan prestera bättre. Då kan det vara bra att ha några verktyg att jobba med för att få igång den kreativa processen. Det finns en del modeller och processbeskrivningar som underlättar skapande. I denna artikel presenteras ett litet urval av dem, med en förhoppning om att kunna inspirera till nya tankar.

I artikeln ”Hur man utvecklar kreativa koncept”, publicerad på LinkedIn, skriver Fredrik Hansson, senior copywriter på den kreativa byrån Sandberg Trygg, att ”Alla människor är kreativa. Men det gäller att locka fram sin kreativitet”. Det kan man exempelvis göra genom att använda Fredriks kvantitets-kvalitets-metod. Den går i korthet ut på att först generera största möjliga antal idéer (oavsett hur bra eller dåliga de verkar, här är det kvantitet som gäller). Sedan analyserar man idéerna och grupperar dem i olika spår och väljer de tre bästa spåren (kvalitet). I nästa steg spånar man vidare på ytterligare idéer utifrån de tre bästa spåren (kvantitet), för att slutligen utse en vinnare – spåret där det finns flest bra idéer och som känns lättast att jobba med (kvalitet). Mellan de olika växlingarna mellan kvantitet och kvalitet ska det helst gå någon dag eller i alla fall en längre stund då man ägnar sig åt något annat.

Inom de kreativa ämnena, som till exempel musikaliskt skapande, beskrivs processen bland annat med hjälp av PIIV-modellen. Det kreativa tankeförloppet delas i modellen i fyra olika steg:

1. Preparation – där man definierar problem och skaffar kunskap.
2. Inkubation – där man lägger problemet åt sidan för att bearbeta det passivt eller omedvetet.
3. Illumination – där man får insikter om hur problem kan lösas.
4. Verifikation – den sista fasen där man bedömer den nya idén utifrån sitt eget medvetande.

Intressant är också att man här som utgångspunkt antar att både inre och yttre omständigheter försvårar kreativa processer, varför hjärnan behöver pendla mellan ”intuitive mode” och ”analytical mode”.

Att skapa

Att få något nytt att uppstå, bringa till existens, få något att existera, frambringa, ge liv, alstra, generera, framkalla, göra, producera, forma, uppfinna, bilda, kreera, åstadkomma, utforma, dana, gestalta, grunda, konstruera, tillverka, framställa, stifta, etablera, nybilda, formge, designa, ge upphov till, ge liv åt …
(efter svenska.se och synonymer.se)

“Kreativitet måste få lov att ta tid; tankar och idéer behöver hinna kläckas, bearbetas och förfinas.”

Inom produktutveckling talar man om ”design thinking process” – en metod som går ut på att förstå användarna och deras grundläggande behov för att kunna lösa problem och förstå hur saker och ting fungerar. Design thinking-processen är uppdelad i olika faser eller steg som man hoppar mellan under hela förloppet.

1. Empatisera – här ska man vara nyfiken, lyssna och ställa sig frågor som vad, hur och varför. På så sätt skapar manen förståelse för användarnas och kundernas verkliga behov, drivkrafter, drömmar och beteenden, men också kulturen och sammanhanget.
2. Definiera – när man har en tydligare bild av användarna är det dags att sammanställa sina insikter som en problemformulering.
3. Idégenerera – målet med den här fasen är att utforska och generera idéer och att tänka både stort och smått. (Jämför kvantitetsfasen i Fredriks metod ovan.) Idéerna behöver också värderas för att man ska kunna besluta om vilka som är bäst lämpade att fortsätta utveckla.
4. Bygga och prototypa – genom att skissa, prototypa eller visualisera idéer kan man experimentera och testa dem på ett kostnadseffektivt sätt.
5. Testa – när en idé har visualiserats kan den testas, förbättras och utvecklas vidare. Det som inte fungerar ska inte ses som ett misslyckande, utan som värdefulla insikter som tar designprocessen vidare. Det handlar om att lära sig av de erfarenheter som upptäcks längs vägen.

(Källa: Design thinking – metod för att lösa problem).

“För även facköversättare skapar något – oftast en välfungerande och ändamålsenlig text på målspråket.”

Den gemensamma nämnaren i dessa modeller är tidsaspekten – kreativitet måste få lov att ta tid; tankar och idéer behöver hinna kläckas, bearbetas och förfinas. Och visst är det så i vårt kreativa språkyrke också, att de uppdrag man gillar bäst är de som får ta lite tid, där man hinner lägga ifrån sig texten, för att kunna gå tillbaka till den sedan och se på den med nya ögon? För även facköversättare skapar något – oftast en välfungerande och ändamålsenlig text på målspråket. Och det görs inte i en handvändning, utan kräver en komplex, kreativ process. Nästa gång du fastnar i processen – prova någon av metoderna ovan för att få igång kreativiteten. Man behöver inte vara copywriter, designer eller kompositör för att kunna tänka som en.

SENASTE INSLAG +