Referat om minikonferensen om MT

Första minikonferensen via video-länk inom SFÖ gick av stapeln den 27 november. Ämnet var maskinöversättning (MT) och deltagarna – ca 50 stycken – fick avnjuta två intressanta presentationer från Translator Scandinavia plus lite diskussion. Här följer ett referat. (Videoinspelningen finns här.)

Konferensen inleddes med en presentation av företaget Translator Scandinavia av dess vice vd Carolina Kühnemann – en presentation som framför allt vinklades mot MT.

Translator Scandinavia bildades 1993 av Gunnar Carlsson, som de som har varit med en tid i SFÖ säkert har träffat. Numera är det ett förhållandevis stort företag i branschen och är medlem i förutom SFÖ även Språkföretagen, GALA, LocWorld, NTIF, Eulogia och ITI.

Företagets användning av MT tog fart år 2017, när den neurala MT-tekniken hade kommit i gång. Allt fler kunder hänvisade till MT och många började skicka maskinöversatta texter för efterbearbeting. Det visade sig också att MT-tekniken började avspegla sig i krav på lägre priser, vilket i sin tur förstås tvingade Translator Scandinavia att effektivisera arbetet. Och det gjorde att man började undersöka de möjligheter som MT erbjuder. Det verktyg som man då framför allt siktade in sig på var Memsource, vilket fortfarande är den huvudsakliga metod man använder.

Att använda MT i större skala var dock inte något man gjorde i en handvändning. Här fanns flera stötestenar, som i första hand gällde leverantörerna/frilansöversättarna:

– Hur mäter man produktiviteten så att prissättningen blir rätt (mer om detta nedan)? Att som med minnesbaserade översättningar använda ordpris vore ju det enklaste, men det fungerade inte.
– Hur skulle man på lämpligt sätt berätta för frilansarna om den ändrade inriktningen? Det gällde ju att beskriva det hela på ett korrekt sätt men samtidigt undvika att i onödan skrämma bort folk. (Många frilansöversättare kunde antas ha en på förhand negativ inställning.)
– Samtidigt ville man förstås behålla sina leverantörer och hjälpa dem att utvecklas som efterredigerare. Dessutom ville man hitta nya, vilket inte var alldeles lätt eftersom det gällde att få tag i dem som både var villiga att jobba med efterredigering och även var bra på det.

Med hjälp av en konsult kom man fram till denna sjustegsmetod:

1. Sätt upp mål för övergången – varför ville man gå in för MT och efterredigering? Svaret var att man behövde göra det för att hänga med.
2. Var är man i dag?
3. Börja långsamt – men börja nu! Vänta inte tills ”allting” är på plats, för det lär aldrig hända.
4. Välj generiska (allmäninriktade, icke-specialiserade) MT-motorer (tjänster för maskinöversättning) – avstå från egen träning. Carolina nämnde Googles och Microsofts betaltjänster samt DeepL (den senare dock inte när nordiska språk är inblandade). Att ”träna” egna eller specialiserade motorer är arbetskrävande samtidigt som de generiska numera ändå ger tillräckligt bra resultat i de allra flesta fall.
5. Se till att engagera leverantörer på ett sätt som är tillfredsställande för båda parter. Använd direktkontakt!
6. Utveckla ett hållbart arbetssätt – nämligen praktiskt, framför allt vad gäller logistiken.
7. Följ upp leveranser och prestanda. Detta är svårt och tar tid! Det gäller bland annat att ta reda på vilka som verkligen har nytta av MT.

Så till ett av de största och mest diskuterade problemen med MT, nämligen ersättningsmodellerna. Många läsare känner säkert igen följande tre huvudalternativ:

– Betalning per timme. Det är enkelt och bra som startpunkt. Dessutom kan denna metod göra att man med tiden kan komma fram till ett ungefärligt ordpris vilket har sina fördelar (nästa alternativ). En nackdel är förstås att man inte i förväg kan veta beloppet.
– Erfarenheten visar att översättaren normalt översätter X ord/timme, vilket ger ett ordpris vilket i sin tur indikerar ersättningen redan innan arbetet påbörjas (som när man jobbar med översättningsminne). Men det gäller att man har hamnat rätt, annars kan kvaliteten bli lidande (om översättaren känner sig tvungen att jobba extra snabbt för att få rimlig betalning).
– Redigeringsavstånd (editing distance). Fördelar: enkelt att beräkna med hjälp av CAT-verktyg. En nackdel är att man precis som med timpris inte vet ersättningen förrän jobbet är klart.

Hur är då läget på MT-fronten i dag för Translator Scandinavia? Jo, man använder MT för omkring 60-70 procent av alla jobb. Ibland kommer kunden med en egen MT-översättning, ibland använder man MT ändå därför att man tror att det kommer att spara mycket tid.

Men som antyds ovan är det en stor utmaning att följa upp översättningarnas kvalitet. Även administrationen när det gäller MT-uppdrag ställer extra krav. Så allt är inte en dans på rosor.

Efteråt undrade någon om det gick att skönja några trender när det gäller vad kunder respektive översättare föredrar (MT eller ej). Svaret var att eftersom detta är så pass nytt är det svårt att säga. Om kunden är en annan, stor byrå får man fundera på om man ska ta risken (nämligen att ersättningen inte motsvarar vad översättaren bör få betalt) eller ej. Med direktkunder kan problemet vara orealistiska förväntningar på prisreducering.

Vad gäller relationen till frilansarna är timdebitering ett bra alternativ; då kan man komma överens om ett cirka-timpris som eventuellt kan justeras efteråt. Metoden med redigeringsavstånd accepteras ofta om än inte entusiastiskt.

Någon undrade över den algoritm som Memsource använder för mätning av redigeringsavstånd. Det är lite krångligt, fick vi veta, även om Memsource har förklarat. Det liknar ju rätt mycket ”vanligt” ordpris (med ”Trados-trappa”) vilket känns lite hemmastatt, men metoden passar inte alla texttyper.

Det påpekades också att redigeringsavståndet noll (ingen ändring av MT-förslaget) ändå kan innebära att översättaren har grunnat en hel del innan hen beslutar sig för att godta förslaget – då är ju ersättningen noll kronor inte acceptabel. Carina höll med och påpekade att många byråer använder en minimitariff – en 100-procentig träff (noll avstånd) ger ändå 20-25 procent av det oreducerade ordpriset.

Avslutningsvis poängterade Carina att arbetet med MT innebär stora utmaningar: det innebär ett annorlunda sätt att jobba än med översättningsminne – vilket också kunden måste fås att förstå. (Och det är olika för olika översättare). Det handlar också om hur mycket tid kunden vill betala för – och en kort tid kan medföra ett högt timpris!

Efter Carina kom Anne-Marie Silvester, som berättade om själva praktiken. Hon kommer ursprungligen från Storbritannien men har varit i Sverige i drygt 20 år och har jobbat hos Translator Scandinavia nästan lika länge – som projektledare, granskare och översättare; sedan 2007 som enbart översättare och granskare. Hon var den första på företaget som använde MT, för ungefär ett år sedan och hon tycker att det fungerar bra; hon gör nästan alla jobb i MT. Det är särskilt bra för myndighetstexter, lättare tekniska texter, viss affärskommunikation. Det är också vissa ämnesområden som lämpar sig särskilt väl, till exempel utvecklingssamarbete. Mindre bra fungerar det med reklamtexter/copy, men det börjar bli bättre även där.

Anne-Marie tror att det är en fördel att ha jobbat mycket med granskning av andras texter; det ger ett sätt att tänka som passar bra för MT.

Vad är det då som är bra? Jo, MT spar tid, särskilt när man blir van. Man slipper tänka ut somliga formuleringar och leta fram somliga termer. Men det beror förstås mycket på textens typ.

Därefter gick Anne-Marie igenom arbetsgången i Memsource. Moment 1 är projektledarens inställningar:

Inställningen av tröskelvärdet beror på kvalitetsförhållandena TM-MT och kan vara lite känsligt; ett för högt värde här kan innebära att MT-förslagen får ”orättvist” försteg. Funktionen föröversättning (dvs. att MT-förslaget automatiskt förs in som målsegment i stället för att bara visas som separat förslag) har sina för- och nackdelar. Den spar tid, men vissa översättare gillar den inte – det kan leda till att man godtar förslagen lite för lätt.

Fler projektledarinställningar:

Även automatisk ifyllning av upprepningar kan ha sina sidor; kan vara praktiskt men man kan också behöva se upp.

Så till översättarens egna inställningar:

Vad är då ”MT score”? Jo, det är en beräkning av kvaliteten hos MT-förslaget enligt Memsources egna algoritmer (mer om det nedan). Givetvis kan det vara så att tröskelvärdet för TM-träffar och denna ”score” medför att man får ett MT-förslag inlagt automatiskt samtidigt som kanske motsvarande TM-träff egentligen är bättre. Då får man kolla, vilket kan vara besvärligt.

Nu kommer vi till kvalitetsbedömningen av MT-träffarna i Memsource. Det här är ”skalan”:

Till vänster ser vi ett utsnitt ur hur det ser ut i Memsource. Man får ta poängen med en nypa salt, men funktionen kan spara tid när man har vant sig vid den.

Och så här kan det se ut i Memsource-gränssnittet:

Här kan man först titta på TM-översättningarna – men i detta fall var TM tomt:

Anne-Marie brukar annars börja med att sortera fram de enklaste, mest mekaniska översättningarna först, nämligen till att börja med de vanligaste repetitionerna:

Sedan kanske segment som inte ska översättas:

Anne-Marie brukar också lägga in ganska många kommentarer för senare åtgärder.

Det kan noteras att Memsource inte kan hämta in översättningar från termdatabaser. Och att egennamn ofta ”översätts” är ett typiskt drag hos MT. Det gäller att hela tiden vara uppmärksam!

I den slutliga kvalitetskontrollen bör man särskilt ge akt på oredigerade målsegment –

– liksom frågetecken för terminologi och stavning:

Som man kan tänka sig jobbar Anne-Marie på ungefär samma sätt som här har beskrivits när hon granskar andra översättares resultat.

Typiska problem handlar om ordföljd, falska vänner, namn, titlar och tempus samt aktiva/passiva verbformer.

Sammanfattningsvis kan man säga till tveksamma frilansöversättare att branschen redan kräver att man kan jobba med MT. Tåget har gått! Även om man kan konstatera att vi fortfarande behövs:

Nedtecknat av Mats Dannewitz Linder (som drog igång minikonferenserna 2007, höll i dem till och med 2013 och är glad över att de fortfarande hålls).