Kultur och lokalisering

Översättning av kulturella referenser i spanskspråkiga filmer

14 aug, 2021

Hur språk och kultur hänger samman har studerats länge och väl; för den som har lust att fördjupa sig i ämnet finns mycket litteratur att tillgå. Här presenterar vi en färsk uppsats skriven av SFÖ-kollegan Isabella Holmin som har undersökt hur kulturella referenser i spanskspråkiga filmer återges i svensk översättning.

Ett exempel från Holmins material kan vara El Corte Inglés som översatts som butiken. El Corte Inglés är en känd affärskedja i Spanien. Ett exempel från Holmins material kan vara El Corte Inglés som översatts som butiken. El Corte Inglés är en känd affärskedja i Spanien. / Foto: iStock.

I de rådande teorierna inom översättningsvetenskap antar man att det finns vissa fraser som kan vålla problem vid översättning. Dessa kallas Translation Crisis Points (TCP) och kan vara till exempel sånger, ordlekar, bildspråk, egennamn och kulturella referenser. Redan 1993 skrev Birgit Nedergaard-Larsen om culture-bound problems vid undertextning och delade upp dem i fyra huvudkategorier: geografi, historia, samhälle och kultur. Holmin väjer dock att utgå ifrån Jan Pedersens senare teori från 2007 som definierar s.k. Extralinguistic Cultural References (ECR) – uttryck som hänvisar till utomspråkliga begrepp eller processer som är kända för källspråkstalarna men inte för målspråkspubliken. Dessa kan vara maträtter, platser, institutioner, traditioner etc.

För att tackla ECR i undertexter används en handfull återkommande strategier – se faktaruta bredvid. Bevarande, specificering och direktöversättning anses vara källspråksorienterade strategier, medan generalisering, ersättning och utelämning klassas som målspråksorienterade. Officiell ekvivalens står för sig själv och ses som en administrativ snarare än lingvistisk åtgärd.

Isabella valde för sin analys ut 19 spanskspråkiga filmer med svenska undertexter. I dessa fann hon sammanlagt över 500 extralingvistiska kulturella referenser som hon delade in i 12 kategorier: medicin, egennamn, yrkestitlar, mat och dryck, litteratur, regering och militär, underhållning, utbildning, sport, musik och dans, facktermer samt övrigt. Vidare undersökte hon vilka översättningsstrategier som tillämpats och om man kunde utläsa några generella trender.

Den vanligast förekommande ECR visade sig vara egennamn (personnamn, geografiska namn, namn på institutioner och märkesnamn). Egennamn sägs allmänt innebära en speciell utmaning eftersom de är djupt rotade i en viss kultur. Ett exempel från Holmins material kan vara El Corte Inglés som översatts som butiken (översättningsstrategi: generalisering, överordnad term). El Corte Inglés är en känd affärskedja i Spanien men inte i Sverige. Om undertextaren behållit namnet hade den kulturella referensen bevarats i måltexten men mottagarna hade antagligen inte förstått vad som avsetts eftersom det inte fanns någon relevant kontext i filmen.

“Lokalisering handlar om en ständig balansgång mellan att ta hänsyn till källkulturen med dess egenheter och att anpassa översättningen till mottagarnas kunskapsnivå och de normer som råder i målspråkskulturen.”

Den vanligaste strategin för hantering av ECR i filmerna är bevarande (över 30 % av alla ECR) – fullständigt eller målspråksanpassat. Jämför de två exemplen från kategorin mat och dryck nedan:

En txantxigorri, en kaka från det här området

Inget av mjölproverna matchar den i txantxigorrisarna

Ett annat exempel som fångar min uppmärksamhet är en generalisering löst genom omskrivning, där uttrycket El dinero está en cuentas numeradas översatts som Pengarna är gömda. Även om termen numrerade konton existerar på svenska, väcker den andra associationer än vad som avsetts i källtexten. Undertextarens lösning är enklare att förstå för målspråkspubliken utan att budskapet går förlorat.

Det finns även exempel på ren utelämning, där repliken voy a hablar con el gasolinero inte översatts alls. Yrket el gasolinero saknar officiell ekvivalent på svenska; den närmaste benämningen skulle kunna vara bensinstationsbiträdet som är ett långt och krångligt ord. Undertextaren har i stället valt att eliminera hindret, på bekostnad av att den kulturella referensen går förlorad i undertexterna. Tittarna kan dock följa händelserna i bild och på så sätt hänga med i handlingen.

Det är förstås de djärvare lösningarna som är iögonfallande men Isabellas analys visar att källspråksorienterade strategier (som till exempel bevarande) är vanligare än målspråksorienterade. Det tyder på att det finns en tendens att föra källkulturen närmare målspråkspubliken, men även på en mogenhet hos mottagarna att ta emot de främmande referenserna.

Lokalisering handlar om en ständig balansgång mellan att ta hänsyn till källkulturen med dess egenheter och att anpassa översättningen till mottagarnas kunskapsnivå och de normer som råder i målspråkskulturen.

Glädjande nog visar forskningen (både Isabellas och den tidigare etablerade) att det är osannolikt att det skulle finnas kulturbundna problem vid översättning som inte går att lösa.

Om Isabella Holmin

Isabella Holmin är utbildad översättare med en masterexamen från Göteborgs universitet från 2020. Hon jobbar med översättning och undertextning med arbetsspråken engelska, spanska, italienska, danska, norska och svenska. Isabella känner sig ny i yrket och har därmed inte definierat sin specialisering än – hon jobbar gärna med olika fackområden och tycker det är kul att utforska dem och lära sig nya saker.

Tips för fortsatt läsning!

Isabellas uppsats kan du ladda ner här.
Andra guldkorn på uppsatser.se:
1. Kulturell anpassning : En fallstudie om hur ett globalt modeföretag beaktar nationella kulturskillnader vid internationell marknadsföring, Ellinor Zakhour, Hanna Lundström, 2021
2. Trigram och torklingar. Om översättning av kulturem och påhittade ord i en kinesisk science fiction-roman, Tim Löfstedt, 2020
3. Att flytta periferin mot mittpunkten: riktningsekvivalens och representationell rättvisa i översättning från japanska till svenska …, Therése Liberman, 2020
4. Strategier vid översättning av kulturspecifika fenomen från persiska till svenska, Kenneth Von Zeipel, 2018
5. Översättning av abstrakta substantiv och kulturspecifika begrepp över tid: En komparativ studie av översättningsstrategier i de svenska och engelska översättningarna …, Sigrid Tolstoy, 2018

SENASTE INSLAG +