Översättarprogrammet vid Göteborgs universitet: tradition och förnyelse!

Mitt i det rådande byggkaoset vid Humanisten bakom Götaplatsen i Göteborg bänkade sig ett dussintal studenter den fjärde september förra året för att få information om det program de nu äntligen kunde börja på. Entusiasmen var stor, både bland personalen och studenterna, varav vissa hade väntat i två år på att få börja sina studier.

Att det är svårt att locka studenter till översättarutbildning på avancerad nivå är inte unikt för Göteborg. Kandidatprogrammet i språk och översättning vid Tolk- och översättarinstitutet i Stockholm är förvisso en eftersökt utbildning, men höstterminen 2018 ställdes masterutbildningen in på grund av för få sökande. I Uppsala är översättarutbildningen nedlagd och i Lund sker antagning till programmet varje år för inriktningen engelska–svenska men är periodiserad för flera av de andra källspråken. Till de nätbaserade utbildningarna vid Linnéuniversitet antas studenter varje år till inriktningarna engelska–svenska och tyska–svenska på både hel- och halvfart, medan inriktningen franska–svenska enbart erbjuds på halvfart.

För att motverka den nedåtgående trenden tillsattes våren 2016 en arbetsgrupp med uppdrag att föreslå hur översättarprogrammet i Göteborg kunde bli mer attraktivt. I samband med en ny utbildningsplan inför höstterminen 2017 ändrades upplägget radikalt. Utbildningen ligger dock fortfarande på avancerad nivå och leder fram till en masterexamen. Studenterna får översätta från två källspråk, engelska och ett källspråk, som utöver arabiska, danska, franska, ryska, spanska och tyska, numera även inkluderar japanska och kinesiska. Målspråket inom programmet är liksom tidigare svenska. Källspråksundervisningen är mer samordnad än tidigare och tydligare organiserad utifrån olika texttyper.

Det aktuella upplägget
Under den första terminen läser studenterna en delkurs i målspråk, en delkurs i källspråk (översättning från de två aktuella källspråken till svenska) och en mer praktiskt inriktad delkurs som går under beteckningen ”översättarens verktyg och verklighet”. I den behandlas bland annat CAT-verktyg, terminologi och ordboks- och korpushantering. Dessutom ingår studiebesök på företag och en hel del gästföreläsningar.

Under den andra terminen skriver studenterna uppsats, läser en kurs i översättningsvetenskap och fortsätter med översättning från de båda källspråken. Liksom tidigare skriver studenterna två uppsatser på svenska inom programmet. Den första uppsatsen, under magisteråret, har inriktning mot källspråk engelska och den andra, som skrivs under den fjärde och sista terminen, är inriktad mot studentens andra källspråk.

Under den tredje terminen läser studenterna en gedigen kurs i målspråk, samt valfria kurser. Studenterna kan numera välja en praktikkurs där de under en halv termin kan få praktisk erfarenhet av yrket. För studenter som inte vill ge sig ut på praktik går det naturligtvis lika bra att förkovra sig på annat sätt, exempelvis i ett källspråk eller något ämnesområde som man vill specialisera sig på i den framtida yrkesutövningen. Exempel är juridik och ekonomi. Studenterna behöver inte läsa sina valfria kurser just vid Göteborgs universitet.

Många av våra studenter vill gärna göra praktik. Om din arbetsplats skulle vilja ta emot en praktikant till hösten, så får du gärna höra av dig till programkoordinatorn (se kontaktuppgifter i faktarutan). Visserligen är det studentens ansvar att ordna praktikplats men en hjälpande hand är alltid välkommen!

Den fjärde och avslutande terminen är till upplägget mycket lik termin två. Terminen inleds med en delkurs i översättningsvetenskap och en delkurs i översättning från de båda källspråken. Under andra halvan av terminen skriver studenterna masteruppsats.

Några förändringar av programmet
Forskningsanknytningen inom programmet har förstärkts genom att studenterna deltar i seminarieverksamheten inom forskningsområdet ”Språk och förmedling” vid Göteborgs universitet, i vilken seminarieserien ”Översättning” ingår. Under hösten har studenterna exempelvis kunnat ta del av gästföreläsningar med Raphael Sannholm och Elin Svahn, båda doktorander vid Tolk-och översättarinstitutet vid Stockholms universitet, och en lektionsserie om maskinöversättning med Carla Parra Escartín, postdoktor vid Dublin City University. I källspråksundervisningen har användningen av bredvidläsningstexter, oftast i form av vetenskapliga artiklar eller översättningsvetenskapliga uppsatser, stramats upp och gjorts mer konsekvent. Flera av lärarna inom programmet bedriver forskning som är inriktad mot översättning eller kontrastiv lingvistik.

Ytterligare en förändring i programmet gäller förkunskapskraven. Utöver kandidatexamen krävdes tidigare att studenterna hade gedigna högskolemeriter i de två källspråken. Kravet på kandidatexamen kvarstår, eftersom utbildningen är på avancerad nivå, men studenten behöver inte ha läst språk på universitet eller högskola i lika stor omfattning. Nu krävs enbart en termins studier (30 högskolepoäng) i något språkämne, t.ex. lingvistik, svenska eller franska, men lika väl t.ex. isländska eller somaliska! Den förändringen är tänkt att bredda rekryteringsbasen och göra det lättare för studenter med annan bakgrund än humaniora att komma in på utbildningen. Språkkunskaperna testas i stället vid antagningsprovet.

Arbetsgruppen som har utvecklat och omdanat programmet skulle även ta ställning till om programmet skulle ges digitalt via nätet i stället för på campus men man beslutade att fortsätta campusbaserat som tidigare. För det första finns det kanske inte behov av ytterligare en nätutbildning utöver den som redan ges vid Linnéuniversitet, där studenterna kan ta såväl en magister- som en masterexamen (se denna artikel här). För det andra uppskattar många studenter att ingå i en grupp som följs åt rent fysiskt under den tvååriga utbildningstiden.

Studentgruppen 2018–2020
Hur ser det då ut med årskullen studenter 2018–2020? Många har sina rötter i regionen eller i övriga Västsverige. Bara någon enstaka är inflyttad från andra delar av landet.

Åldersmässigt är det något större variation än tidigare. Majoriteten av studenterna är runt trettio men några är äldre. Också på andra sätt finns det bredd i gruppen: bland studenterna hittar vi två journalister, en lärare som sadlat om mitt i livet, en pensionerad universitetslektor i litteraturvetenskap och en pensionerad ekonom, vilka valt att anamma det livslånga lärandet och bli översättare senare i livet. Sett till studiebakgrund är det humaniora, t.ex. filmvetenskap och litteraturvetenskap, som överväger och många av studenterna har gedigna språkstudier bakom sig.

Alla studenterna lär sig alltså att översätta från engelska. Bland övriga källspråk är fördelningen ganska jämn: 2 studenter i danska, 4 i franska, 3 i japanska, 2 i spanska och 1 i tyska. Särskilt roligt är det att det blivit en grupp i japanska eftersom möjligheten att läsa japanska är helt ny. Språkkunskaperna hos studenterna går utöver de källspråk som erbjuds inom programmet. Bland annat estniska, farsi, polska och turkiska är representerat.

Det nuvarande lärarlaget
Lärarlaget är sig ganska likt. Översättarprogrammets nestor, Hans Landqvist, docent i nordiska språk och lektor i svenska språket, har varit med ända sedan dåvarande Facköversättarutbildningen startade 1997. Hans håller i målspråksundervisningen och terminologi. Två tidigare studenter på programmet som nu är antagna som doktorander, Anja Allwood och Maria Forsman, undervisar i datalabbet. Doktoranden Louise Holmer, undervisar i ordboks- och databasanvändning. Maria Forsman undervisar även på delkursen i översättningsvetenskap, liksom Elisabeth Bladh, lektor i franska, och Åsa Abelin, professor i lingvistik.

Bland källspråkslärarna är det en del nya ansikten jämfört med de lärare som var verksamma inom det nuvarande programmets olika föregångare mellan 1997 och 2016. Anna-Lena Fredriksson, lektor i engelska, har tagit över undervisningen i källspråk engelska, Lars Larm, lektor i japanska, undervisar ”japanerna”, Greta Horn, projektassistent och blivande doktorand i nordiska språk, har hand om ”danskarna” och Maria Forsman har några pass med ”fransoserna”. De fyra nyss nämnda är nykomlingar inom just översättarprogrammet. Magnus P. Ängsal, docent och lektor i tyska, Johan Järlehed, docent och lektor i spanska, Mårten Ramnäs, lektor i franska, och Elisabeth Bladh, lektor i franska, hör däremot till veteranerna.

Inför nästa års antagning
I och med att antagningen numera är periodiserad till vartannat år sker nästa antagning först inför hösten 2020. Vi hoppas på många väl kvalificerade sökande! Förutom studenter med de ”etablerade” källspråkskombinationerna kanske det även kan bli premiär för studenter med kombinationerna engelska + arabiska och engelska + kinesiska.