Om arabiska

eV: Malin, vilka är de största utmaningarna att översätta från arabiska till svenska?
MF: Vi översätter mycket underlag skrivet på dialekt. Vi behärskar båda två de levantinska dialekterna bäst, men Amjad har förstås större förståelse för fler dialekter än jag. Vi åtar oss dock aldrig att översätta maghrebdialekter (Marocko, Algeriet, Tunisien), de ligger för långt ifrån den arabiska vi förstår. Vi brukar jämföra spannet mellan de olika arabiska dialekterna med skillnaden mellan svenska och nederländska, det ger lite perspektiv på hur omfattande skillnaderna är.

Arabiska texter kan ha en, för svenskan mer eller mindre intetsägande, inledning på 7–8 meningar endast i artighetssyfte och en minst lika lång avslutning. Det kan vara svårt att översätta detta på ett sätt så att det inte låter smörigt på svenska.

Arabiska talas i 22+ länder och det innebär att man som översättare måste ha kulturell förståelse för och vara insatt i många länders samhällssystem. Det är intressant men kräver mycket tid och arbete!

eV: Amjad, vilka är de största utmaningarna att översätta från svenska till arabiska?
AK: På arabiska arbetar vi inte lika mycket med inkluderande språk som man gör i svenskan. Naturligtvis finns det en stor språkmedvetenhet och institut som arbetar med att förnya och uppdatera språket, men inte på samma sätt eller i samma fart som svenskan.

I svenskan använder man ofta och gärna förkortningar, det gör vi inte på arabiska. Layoutmässigt kan det skapa utmaningar när man måste skriva ut hela förkortningen.

Det är viktigt att den svenska kulturen och de ordval som görs på grund av den framgår ur min arabiska översättning, men det kan vara väldigt svårt eftersom skillnaderna är så stora mellan det svenska samhället och de arabiska. Jag får inte riskera att översättningen bara blir nonsens för läsaren.