Nu införs begreppet WANA-språk

Begreppet invandrarspråk är otydligt och missvisande. Det används ofta svepande och definieras inte sällan som de språk som talas av de invandrargrupper som i stor skala kommit till Sverige under de senaste åren. Definitionen omfattar sällan danska, engelska eller spanska, trots att en person från Danmark, Kanada eller Spanien är lika mycket invandrare som någon från Irak eller Sudan. Det här är problematiskt för det riskerar att tolkas som att det finns en skillnad i värde mellan olika språk. En så vid term som invandrarspråk går dessutom inte att använda när man pratar om språk utifrån ett översättningsperspektiv.

Jag föreslog att vi i stället använder termen WANA-språk, vilket styrelsen höll med om och fattade beslutet att SFÖ i fortsättningen ska använda denna term när man pratar om de språk som talas i WANA-regionen.

Första gången jag kom i kontakt med begreppet WANA var 2011 när jag bodde och studerade i Amman. Jag skrev en text om uttorkningen av Jordanfloden och Aleppobaserade International Center for Agricultural Research in the Dry Areas definierade WANA som ”The West Asia and North Africa (WANA) region is an enormous and diverse area, with Morocco in the west, Pakistan and Afghanistan in the east, Turkey and Iran in the north, and Ethiopia and Sudan in the south. The WANA region includes: Afghanistan, Algeria, Bahrain, Djibouti, Egypt, Eritrea, Ethiopia, Gaza Strip, Iran, Iraq, Jordan, Kuwait, Lebanon, Libya, Mauritania, Morocco, Oman, Pakistan, Qatar, Saudi Arabia, Somalia, Sudan, Syria, Tunisia, Turkey, United Arab Emirates, and Yemen.” ^[1]

Det finns många olika begrepp för den region som utgörs av sydvästra Asien (så kallade Mellanöstern) och Nordafrika. Många känner säkert till begreppet MENA, Middle East-North Africa. Även begrepp som MENAP, MENAT och MENASA förekommer. WANA är naturligtvis, utifrån ett postkolonialt perspektiv, att föredra framför MENA^[2]. Organisationer som Världsbanken^[3], UNHCR^[4] och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation^[5] har utifrån olika syften gjort olika definitioner. Det är med andra ord inte en definition ristad i sten och det behöver den inte heller vara. SFÖ:s definition behöver inte heller vara det men den bör utgå från språken som talas i regionen och de behov och beröringspunkter som översättare av dessa språk i Sverige har. I många definitioner av MENA och WANA exkluderas exempelvis Israel men inom ramen för SFÖ:s arbete med dessa språk finns ingen anledning att utesluta hebreiska. Samma sak gäller turkiska.

Detta innebär en möjlighet till samarbete och kunskapsutbyte översättarna emellan. SFÖ bör utgöra en plattform för översättare av dessa språk och via denna plattform skapa förutsättning för översättare av WANA-språk att träffas, lära av varandra och på sikt kanske även bilda mindre språkgrupper inom gruppen.

I dag finns det få organiserade plattformar för översättare av WANA-språk där man kan samtala, utbyta erfarenheter, fortbildas och utvecklas. Engagerade och duktiga översättare har skapat Facebook-grupper där vi kan lära av varandra och diskutera översättningsrelaterade problem men SFÖ utgör inte den plattform man borde vara för dessa översättare. Många av våra kollegor bland översättare av WANA-språk upplever att SFÖ i dag inte är en förening för dem. Vi som är översättare av WANA-språk ges inte utrymme att organiseras och utvecklas på samma sätt som många andra översättare, trots att viljan och behovet är lika stort.

Förhoppningen är att detta ska förändras framöver och att samarbetet WANA-översättare emellan ska stärkas. Dessutom jobbar vi med språk som i dag är väldigt stora i Sverige och enligt min uppfattning har inte gemene man, inte ens de som har stort språkintresse eller arbetar med språk till vardags, särskilt mycket kunskap om WANA-språk, trots att nästan alla känner någon som talar något av dem. Låt oss lära av varandra!

^[1] https://geoagro.icarda.org/downloads/publications/geo/Assessment_of_wheat.pdf, sida 1

^[2] Kohlenberg, Paul J.; Godehardt, Nadine (2020). The Multidimensionality of Regions in World Politics. Abingdon: Routledge. ISBN 9781000168648, sida 86

^[3] https://www.worldbank.org/en/region/mena

^[4] https://www.unhcr.org/uk/4ce63e079.pdf, sida 2

^[5] https://www.fao.org/3/i4897e/i4897e.pdf, sida 3