Kultur och lokalisering

Några frågor till Isabella

16 aug, 2021

Vi pratar översättning och kulturella referenser med Isabella Holmin.

/ Foto: iStock.

FÖ: Varför valde du att skriva om översättning av kulturella referenser i filmer?
IH:
Jag ville skriva om undertextning i min uppsats eftersom jag redan hade erfarenhet av det och samtidigt tyckte att vi inte fick så mycket information om audiovisuell översättning på utbildningen. Först tänkte jag skriva om kondensering som är ett intressant fenomen eftersom det försvinner så mycket innehåll på grund av begränsningar i tid och utrymme. Sedan upptäckte jag Pedersens arbete och fastnade för kulturella referenser. Jag visste också från början att jag skulle skriva om översättning mellan spanska (mitt huvudämne) och svenska (mitt modersmål). Det finns dessutom knappt något material om översättning av ECR i den språkkombinationen.

FÖ: I uppsatsen analyserar du 19 spanskspråkiga filmer med hänsyn till ECR och översättningsstrategier. Hur väl stämmer insikterna från detta arbete överens med de utmaningar du själv möter som undertextare?
IH: Jag blev glad över resultaten som visade att de källspråksorienterade strategierna var vanligast. Om man inte känner till teorierna väljer man lösningarna omedvetet. Nu tänker jag mer på vilka val jag gör och försöker medvetet att vara mer källspråksorienterad eftersom det ändå handlar om spanskspråkiga filmer, de ska inte låta som svenska. Undertextning innebär ofta en del utelämning, främst på grund av tids- och platsbrist, då är det lätt hänt att ECR utelämnas. Jag försöker välja bevarande (fullständigt eller målspråksanpassat) framför utelämning. Jag tycker även att specificering är en bra strategi, till exempel om man översätter La Roja som fotbollslaget La Roja.

FÖ: Din uppsats innehåller en gedigen litteraturförteckning. Vilka verk skulle du särskilt rekommendera för någon som vill läsa mer om språk och kultur?
IH: Eftersom jag är specialiserad på undertextning handlar de flesta referenser om audiovisuell översättning. Jag rekommenderar framför allt Jan Pedersens verk Scandinavian subtitles: a comparative study (…) with a focus on extralinguistic cultural references. Intressanta är även artiklarna i urval av Jorge Díaz Cintas i New trends in audiovisual translation och Audiovisual translation: language transfer on screen samt Birgit Nedergaard-Larsens artikel Culture-bound problems in subtitling.

Sedan är Jan Ivarsson och Mary Carrolls Subtitling en lite äldre men bra bok om undertextning. Ingrid Sahlins avhandling Tal och undertexter i textade svenska tv-program (…) handlar just om undertextning på svenska. Det är några verk som gav mig mycket, framför allt tack vare sina olika perspektiv.

FÖ: Vi återkommer hela tiden till undertextning. Tycker du att det ska ses som en gren inom översättning eller ett yrke i sig? 
IH: Jag hoppas att undertextning ska få starkare status som yrke, idag är det inte känt bland folk i allmänhet att man kan jobba som undertextare. Men jag tycker absolut att det är en del av översättning, och snarare facköversättning än litterär, eftersom vi jobbar med många olika typer av material. Det handlar inte bara om filmer och fiktion, utan även program inom allsköns fackområden. På så sätt liknar arbetet facköversättning eftersom det kräver mycket research och fördjupning i olika ämnesområden.

FÖ: Tack så mycket Isabella för att du delar med dig av din erfarenhet och insikter om översättning!

SENASTE INSLAG +