Mycket har hänt

År 1990: I Storbritannien var Margaret Thatchers tid som premiärminister äntligen till ända. Det förekom våldsamma protester mot en ny skatt i London. Irak invaderade Kuwait, vilket senare ledde till Gulfkriget. Nelson Mandela släpptes efter 27 år i fängelse. Tyskland återförenades. Världshälsoorganisationen tog bort homosexualitet från sin lista över sjukdomar. JK Rowling började skriva Harry Potter. Tim Berners-Lee inledde arbetet med World Wide Web. Bärbara digitalkameror lanserades.

Det var också året då jag började lära mig svenska, vid Polytechnic of Central London.

I Sverige var Ingvar Carlsson statsminister. Och SFÖ grundades.

Allt som allt, ett viktigt och händelserikt år. För världen. För mig personligen. Och för svenska översättare. Snart (hoppas jag) kan vi samlas för att fira att SFÖ fyllt 30 år.

När SFÖ höll sin konferens i Sundsvall skedde ett vulkanutbrott på Island som fyllde stratosfären med aska. Den internationella flygindustrin stannade upp. Jag kunde inte lämna London.

När SFÖ höll sin konferens i Umeå förra gången kollapsade det svenska flygledningssystemet. Jag tillbringade en dag på Heathrow och Arlanda, men anlände slutligen en vacker vårmorgon kl. 3.

Den här gången har konferensen skjutits upp. Coronaviruset har spritt sig i hela världen och avbrutit våra liv. Här i London är restriktionerna större än i Sverige. Inga restauranger är öppna. Inga pubar. Inga teatrar, inga biografer, inga musikställen. Bara mataffärer, DIY-affärer och djuraffärer (naturligtvis, det är ju England). Utanför dessa affärer köar folk, med 2 meters avstånd, många nu med munskydd. Vi får gå ut en timme om dagen, och bara med familjemedlemmar. Nästan 30 000 människor har dött av Covid-19 i Storbritannien. Viruset dödade nästan vår premiärminister. Vårt vårdsystem är överbelastat. Och dess personal lider, många av dem blir själva smittade, många dör.

Som översättare är vi kanske mindre drabbade än många andra yrkesgrupper. Vi vet hur man arbetar hemifrån. Vi behöver inte ha fysisk kontakt med andra för att tjäna vårt uppehälle. Vi är vana vid viss isolering. Vi är experter på fjärrkommunikation. Vi bör vara tacksamma för detta. Men vi är lika mycket en del av världen omkring oss som alla andra yrkesgrupper. Många av oss saknar arbete. Vi längtar alla efter en återgång till någon form av normalitet.

Och våra evenemang är lika sårbara för oförutsedda problem. Därför har konferensen i Umeå flyttats till augusti. Vi kanske hade föredragit ett datum senare på året, men efterfrågan på lokaler var hög, som ni kan föreställa er. Och vi är glada över att SFÖ trots allt kommer att kunna fira sin stora födelsedag.

Jag hoppas verkligen att så många av er som möjligt gör oss sällskap där. Som alltid kommer vi få tillfälle att lära oss mycket, diskutera mycket, få fin mat och utmärkt underhållning.

Under tiden hoppas jag att Sverige fortsätter att kunna hålla tillbaka viruset. Läget i Storbritannien skulle jag inte önska någon annan. Var försiktiga och ta hand om er!