Maskinöversättning

MT på gott och ont – vad är det som gör så ont?

19 dec, 2019

Det finns mycket som kan göra översättaren skeptisk till maskinöversättning (MT).

/ Foto: iStock.

Sara Grizzo, tysk översättare som bl.a. ägnar sig åt utbildning i efterredigering av MT, har i en artikel i novembernumret av tidskriften tcworld gjort en god sammanfattning:

Översättaren
– fruktar att hen kommer att ersättas med maskiner och till sist bli överflödig
– gillar inte att MT används för alla slags texter, även för sådana som inte lämpar sig för det
– känner till riskerna med NMT (bortfall/tillägg av ord, text som flyter bra men som inte återger den rätta innebörden) och fruktar att hen ska råka förbise viktiga fel och bli ansvarig för det
– accepterar inte gärna jobb med ”lätt” efterredigering eftersom det bär emot att lämna ifrån sig text av lägre kvalitet med t.ex. grammatiska fel
– gillar inte de begränsningar som följer med att ställas inför ett färdigt MT-förslag och bearbeta det i stället för att översätta från scratch
– oroar sig för den långsiktiga påverkan av arbete med MT-material i fråga om sådant som variation och dynamik i språket (vilket undertecknad vill påstå kan gälla även arbete med ”vanliga” översättningsminnen)
– upplever press i fråga om betalning och produktivitet eftersom hen normalt förväntas arbeta snabbare med MT.

Och det är ju svårt att invända mot de här farhågorna. Icke desto mindre är det detta som ”utvecklingen” handlar om. Och Grizzos recept är följaktligen inte att ta avstånd från allt vad MT heter utan att vara öppen för nya tekniker och de möjligheter de trots allt erbjuder. Att vara proaktiv i kontakterna med kunderna genom att bl.a. tala om det nya som finns (och som många kunder redan i viss mån är medvetna om), berätta om fördelar men också brister, och försöka komma fram till vad som är rimligt. Och att hänga med i vad som händer – läsa, gå på konferenser, prata med kolleger.

SENASTE INSLAG +