Molnet är inte gratis

Generation Z må understundom tro att det faktiskt handlar om troposfären, men vi som snarare förknippar moln med Curry Melin misstänker starkt att hanteringen är mer jordnära, och dessutom att det inte handlar om en gratislunch, utan att notan kommer att serveras som efterrätt. Forskning på Chalmers tekniska högskola visar att om ökningstakten av dataskyfflande fortsätter på samma sätt, utan att några energieffektiviserande åtgärder görs, kommer enbart internet inom tio år att konsumera mer energi än hela världens nuvarande elproduktion. Det finns ingen möjlighet att låta elproduktionen öka i samma takt utan att en drastisk ökning i användning av fossila bränslen. Detta skulle leda till en betydande ökning av koldioxidutsläppen. Ett mer greppbart exempel presenteras av KTH:s Centre for sustainable communications i denna artikel i Dagens Nyheter: Varje smartmobil ger upphov till 150 kg koldioxidutsläpp per år. Kanske något att fundera över nästa gång vi lägger upp en kattbild eller brister ut i otidigheter om coronarestriktioner på Fejjan. Eller för den delen när vi strömmar video. KTH rapporterar att strömmandet av Luis Fonsis monsterhit ”Despacito” under ett år drog elenergi motsvarande den totala elförbrukningen i Tchad, Guinea-Bissau, Sierra Leone och Centralafrikanska republiken tillsammans.

De väldiga datacenter där informationen faktiskt hanteras ligger inte i Lando Calrissians molnstad utan snarare på potentiell åkermark utanför städer med hyfsad effekttillgång. Tillstås bör att dessa anläggningar levererar betydande mängder spillvärme till sina värdorters fjärrvärmenät, men det behovet finns inte alltid, och oerhört mycket energi kommer i bästa fall kråkorna till glädje. För värdorterna har medaljen två sidor (minst). Datacentren ger arbetstillfällen, men deras stora effektbehov (vilket inte är samma som energibehov, även om det också är högt) minskar möjligheterna att för energiintensiv (och jobbintensiv) industri att etablera sig på orten.

Stanford Magazine har i en artikel beräknat energiåtgången för datahantering i molnet, dvs. i datacenter någonstans ute i obygden, till mellan 3 och 7 kWh per gigabyte – vilket är rätt hisnande med tanke på hur många gigabyte bara vi som översättare skyfflar runt i världens datanätverk (att googla kostar inte heller gratis). Kostnaden per informationsenhet att hantera data i molnet är grovt räknat en miljon gånger högre än att hantera samma data inom våra egna burkar och lokala nätverk.

Artikeln från Chalmers ställer i utsikt möjligheter på medellång sikt att starkt reducera energibehovet, och därmed effektbehovet, i datacenter genom att sätta in mer av optisk teknik och fiberkommunikation, och genom att aktivt allokera datatrafiken, så det finns hopp om bättring.

Allt detta sagt – det är naturligtvis inte realistiskt att avstå från att googla, skicka filer via Dropbox, säkerhetskopiera till molnet etc. etc., vare sig i vår yrkesroll som översättare eller privat, men det kan ändå vara värt att skänka en tanke åt den motsvarande energi- och miljökostnaden.