Medieöversättning

eV: Vilket var ditt första översättningsuppdrag relaterat till medieöversättning och undertextning?
Som nyinflyttad till Sverige i 20-årsåldern fick jag gå med i något som hette Jobbklubben på Arbetsförmedlingen. Där fick man lära sig att skriva cv och kontakta företag som man var intresserad av att jobba för. Jag hade ingen aning, men skickade på vinst och förlust ett brev till Sveriges Television, där jag tänkte att de kanske kunde ha nytta av en engelsktalande som typ bollplank eller korrläsare. Sedan fick jag ett sommarjobb på en översättningsbyrå och började på översättarbanan.

Flera månader senare ringer telefonen en eftermiddag och rösten presenterar sig som Maud Kampmann på SVT. ”Ja?” frågar jag helt oförstående. ”Är du fortfarande intresserad av att lära dig undertextning?” frågar hon, och jag började studsa upp och ner på sängen som ett barn medan jag höll rösten väldigt lugn och sade: ”Ja, det är jag.”

Det visade sig att SVT undertextade rätt mycket till engelska, till filmfestivaler och försäljning ute i världen. De första ”uppdragen” var rena utbildningsuppdrag, inget som skulle användas någonstans. Allra först var ett avsnitt av en ungdomsserie som hette Ebba och Didrik. Att jag fortfarande minns det! Året var 1993.

SVT hade en gedigen utbildning där man gick länge som aspirant och fick sitt arbete kollat av andra. Jag tror det var närmare tre år innan jag ansågs fullfjädrad versionerare (som är branschens ord för ”undertextare från svenska till utländska språk”). Men jag är oerhört tacksam för deras kvalitetstänkande och noggrannhet, det har gynnat mig otroligt mycket i karriären.

eV: Några höjdpunkter under din karriär?
Killinggängets film Torsk på Tallinn fick år 2000 pris för Best television comedy på San Francisco International Film Festival, bland annat tack vare min översättning.

Bland mina favoritsaker jag har undertextat: SVT-serien Äkta människor (två säsonger), den norska serien Halvbroren och alla Annika Bengtzon-filmer från 2012.

eV: Arbetar du i nuläget mest med undertextning eller översättning? Har du någonsin upplevt att erbjuda extra tjänster har tagit fokus och tid från din kärnverksamhet?
Jag skulle säga att undertextning idag utgör runt 75 % av mitt arbete. Jag har haft den enorma turen att undertextningsmarknaden och facköversättningsmarknaden liksom har balanserat ut varandra – när den ena går ner brukar den andra gå upp. Jag kan inte förklara det, men det har varit en fantastiskt bra kombination för mig.

“Jag är ganska mycket en ’go with the flow’-person och har hittills inte behövt tänka på hur jag kan få mera jobb.”

eV: Vilka investeringar har du behövt göra och vilka nya program har du behövt köpa?
Professionella undertextningsprogram är väldigt dyra, vilket ju är en stor nackdel när man precis börjar i branschen. En del undertextningsbolag har egna onlineprogram som man kan börja med (vilket är både bra och dåligt; dessa byråers mål är ju att kunna anlita billig arbetskraft som inte har någon utbildning i undertextning, men å andra sidan kan den motiverade lära sig grunderna och sedan köpa ett program och hitta andra kunder).

Jag kan berätta för skojs skull att när video fortfarande var analogt jobbade man med en tv-apparat, en vhs-spelare och sin dator, och så såg man undertexterna på tv:n. Då hade man en mängd utrustning monterad i datorn med massor av AV-kablar som kopplades in i en stor fastmonterad adapter på datorns baksida för att allt skulle fungera. När jag startade eget hade jag en sådan uppsättning. Allt blev betydligt enklare när tv:n började bli digital, men i början var filmbolagen rädda för att översättarna skulle ”sno” filmerna och visa dem för alla sina vänner (eller kanske sälja dem till filmbolagets konkurrenter?), så man hade en filmhårddisk som på något sätt var låst så att man inte kunde komma åt den inifrån Windows utan bara från den specifika mjukvaran. Idag får man ofta filmer i en lågupplöst variant, ofta med vattenmärke på så att det inte lockar till att visa filmerna för vännerna. Och så har vi sekretessavtal, förstås.

eV: Hur tror du att arbetsmarknaden för undertextare ser ut, för engelsk- och svenskspråkiga översättare, de kommande åren?
Streamingtjänsterna gör all världens film mer tillgängliga och dessa måste undertextas på många språk. Och även sådant som reklamfilm och tutorials om olika produkter behöver undertextas för en alltmer internationell marknad.

Men den explosionsartade ökningen av videostreaming är ett tveeggat svärd. Det betyder också stor prispress från många håll. Redan innan hade man problemet att de billiga byråerna skickade filmerna till låglöneländer för att snabbt skapa engelska undertextmallar – ofta ganska undermåliga. Då får översättaren bara betalt för att översätta de färdiga mallarna till mycket lägre arvode. Därtill har man automatiseringen av undertextning, vilket fortfarande ger undermåliga resultat, men vi kommer att se att maskinöversättning + efterredigering av undertexter nog blir lika vanligt i branschen som MTPE är inom facköversättning, tyvärr. Många som jobbar i branschen idag ser ganska dystert på utvecklingen. Men därför spelar fackklubben Medietextarna (en del av Journalistförbundet) en stor roll.

eV: Vilka karriärplaner och visioner har du för att utveckla din verksamhet?
Jag är ganska mycket en ”go with the flow”-person och har hittills inte behövt tänka på hur jag kan få mera jobb, utan uppdragen har snarare hittat mig. Det är jag oerhört tacksam för.