Ordböcker

Lexikografi i digital tid

20 aug, 2019

Lika petnoga, men på obegränsat utrymme!

/ Foto: iStock.

Håkan Nygren, lexikograf vid WordFinder Software AB, höll vid SFÖ-konferensen 2018 en uppskattad föreläsning om vårt yrkes klassiska verktyg, som förmodligen redan den gode Hieronymus stödde sig på, nämligen ordboken.

Håkan inledde sin yrkeskarriär som språklärare, fortsatte som redaktör, förläggare och redaktionschef vid Norstedts (med de randiga ordböckerna som sitt ansvarsområde), fortsatte som lexikograf vid NE och är idag lexikograf vid WordFinder samt medlem av Svenska Akademiens ordboksredaktion. Ämnet för föreläsningen var Digitala ordböcker i en digital tid – vad är en ”bra” ordbok och hur ska en aktuell ordbok se ut?

Den saken kan det finnas olika åsikter om, men trots den endorfinkick och känsla av samhörighet med språkhistorien som doften av en gammal sliten ordbok ger så är nog de flesta facköversättare överens om att den helst ska ha digitalt format. Och det kan knappast räknas som dold redaktionell reklam att konstatera att WordFinder har hunnit ojämförligt längst i utvecklingen av digitala ordböcker.

– Varför ska vi ha ordböcker då, frågar Håkan retoriskt – vi har ju Google Translate? Jovars, GT är snabbt, är gratis och ger utan tvekan ofta förslag som man kanske inte hade kommit på själv. Men vid ovanliga språkkombinationer är GT inte mycket att hålla i handen, och tjänsten klarar sällan ålderdomliga ord, eller ord som har olika betydelser beroende på sammanhang.

En bra ordbok, understryker Håkan:

– är pålitlig
– listar många ord och fraser
– är snabb
– visar ordet i flera sammanhang
– är uppdaterad och aktuell

Äldre verk håller ofta hög kvalitet, innehållet är genomtänkt och genomarbetat och ords olika betydelse och användningsmöjligheter listas systematiskt – ibland även med etymologisk information och förekomster i litteraturen. SAOB är ett givet paradexempel på vår stolta ordbokstradition, men många andra verk finns – både en- och tvåspråkiga.

Idag omvandlas och utvecklas vårt språk och vår ordskatt oerhört snabbt. Kärnan består, men i språkets sumpiga utmarker tillkommer och försvinner ord, nyanser förskjuts och nya användningar föds snabbare än en tryckt ordbok hinner köras från tryckeriet till bokhandeln. Bilden nedan visar ett fåtal exempel på ord i språkets kärna (ännu så länge?), ord på utgående och mera nytillkomna specimen.

Den generella tekniken att bygga tvåspråkiga ordböcker har inte förändrats i någon större grad:

– Källspråksredaktören väljer ord, anger viktiga betydelser och illustrerar med typiska fraser
– Målspråksredaktören översätter och funderar över ytterligare betydelser i målspråket
– Käll- och målspråksredaktör samarbetar
– Svensk redaktör redigerar

Det som har förändrats är utrymmet att spela på. Äldre lexikografi handlade mycket om att koncentrera. En ordbok får inte bli hur stor som helst – den måste vara hanterlig och betinga ett rimligt pris. En modern ordbok, däremot, får i princip bli hur stor som helst, och det finns därför ingen anledning att rensa ur ord som bipliktare eller tveka att redovisa mikrootrohet och beslutsblindhet från Nyordslistan 2018. WordFinder har därför valt principen att behålla så gott som allt gammalt och gediget, bygga på med nytt material och hellre fria än fälla när ett ords överlevnadspotential diskuteras. Den digitala tekniken ger dessutom helt andra möjligheter till sökning i det stora materialet och rationell presentation av träffar – det går fortare för läsaren att förstå vad som visas när hen inte behöver tolka lexikografins koncentrerade metaspråk.

Och även om Svenska Akademien utåt sett för närvarande är lite luggsliten ångar dess ordboksredaktion på för fullt. Få språk är så väl beskrivna som svenskan, och har du, mot förmodan, ännu inte besökt svenska.se så gör det!

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +