Kontakttolkning

eV: Vad blev du först; översättare eller tolk?
Översättare. Medan jag studerade på Stockholms universitet i början av 1970-talet arbetade jag på jugoslaviska handelskammarens representationskontor här i Stockholm. I samma lokal satt Nordenkorrespondenten för den jugoslaviska nyhetsbyrån Tanjug. Han behövde hjälp med att översätta artiklar från dagspressen och det var så jag blev översättare. Från början ville jag utbilda mig till FN-tolk på tolkskolan i Genève, men min far dog plötsligt och på den tiden kunde man inte få studielån för att studera utomlands så det blev studier i slaviska språk på universitet här i Stockholm istället.

Efter handelskammaren började jag arbeta på ett jugoslaviskt bolag här, Jugoskandia AB. Tack vare det anlitades jag ofta som översättare, men framför allt som tolk, av den jugoslaviska ambassaden när det kom delegationer från Jugoslavien på officiella besök till Sverige.

eV: Kan du berätta lite om hur ersättningssystemet för tolkar ser ut jämfört med översättning?
Jag tolkar endast inom rättsväsendet (domstolar, åklagarmyndigheter, polisen samt för advokater). Därför kan jag bara redogöra för ersättningssystemet för auktoriserade rättstolkar. Domstolsverket utfärdar varje år en tolktaxa för tolkning inom rättsväsendet. Taxan är uppdelad i fyra kategorier av tolkar: I–IV där IV är den högsta arvodesnivån som gäller auktoriserade rättstolkar, III auktoriserade tolkar, II utbildade tolkar som registrerats i Kammarkollegiets register över utbildade tolkar och I övriga tolkar. Taxan är uppdelad i två tabeller: Tabell 1 för tolkning vid domstol (den högsta taxan) och Tabell 2 för tolkning vid polis-, åklagar och kronofogdemyndighet. Denna taxa gäller även tolkning hos advokater. Taxan justeras uppåt varje år och är man rättstolk så tjänar man riktigt bra på t.ex. en heldagsförhandling i domstol.

Övrig samhällstolkning upphandlas i offentliga upphandlingar som Statens inköpscentral på Kammarkollegiet ansvarar för.