Efterredigering

Jo, det här med efterredigering …

13 feb, 2019

Maskinöversättning, eller MT … alla diskuterar fenomenet: i sociala medier, i bloggar och på konferenser, och nästan alla, inklusive slutkunder, myndigheter, översättningsbyråer, tekniker och frilansöversättare försöker sig på tekniken. I synnerhet diskuterar man så kallad efterredigering (post-editing), som innebär att översättaren får sig anvisad en så kallad MT-motor av kunden, i stället för att på eget initiativ se om hen kan ha nytta av MT.

/ Foto: iStock.

I det följande diskuterar Dimitra Kalantzi (som har erfarenhet av MT som översättare, efterredigerare och MT-utvärderare) några vanliga myter om MT och efterredigering. Hon ger även synpunkter på hur man bedömer MT-kvaliteten samt föreslår hur den högre utbildningen inom branschen bör se ut för att tillfredsställa de behov som finns.

Myter om MT och efterredigering
Trots att såväl användning av MT som efterredigering diskuteras intensivt förekommer det fortfarande en del myter om dessa metoder. Några är av mer teoretiskt slag och andra praktiska. Här följer några.

Den aversion mot teknik i allmänhet och MT i synnerhet som översättare förmodas ha. Sådana uttalanden kan inte ses som annat än grova generaliseringar. De kanske stämmer för somliga översättare men bör inte ses som representativa för majoriteten av dagens yrkesverksamma. Vad sådana påståenden framför allt inte tar hänsyn till är huvudskälet till att många översättare är skeptiska mot MT, nämligen det faktum att MT och efterredigering – på grund av det sätt på vilket metoderna hanteras av somliga inom översättningsbranschen – ofta ses som verktyg som främst är avsedda att minska ersättningen för översättning.

  Antagandet att den enda roll som översättare kan ha vad gäller MT är som efterredigerare. Icke desto mindre kan översättare vara till mycket stor nytta på andra områden som har med MT att göra, t.ex. MT-utvärdering (inklusive konstruktion av utvärderingstest) och underhåll och rensning av översättningsminnen som används för att träna MT-motorer. Dessutom kan översättare förstås också bygga upp och träna sina egna motorer.

Myten om lätt efterredigering (för definition, se t.ex. denna artikel). Med det vill jag inte förneka existensen av lätt efterredigering utan betona det faktum att metoden verkar vara ett ganska sällsynt scenario inom översättningsbranschen. Frånsett detta tycks hela idén med lätt efterredigering förbli tämligen ogripbar, åtminstone för många översättare, eftersom översättaren och slutkunden (och ofta den mellanliggande översättningsbyrån) inför varje sådan uppgift i detalj måste komma överens om vad som utgör fel som ska efterredigeras och vad som faller utanför uppdraget.

Det faktum att man ofta tar för givet att översättning av dataprogram skulle vara särskilt lämpad för MT-efterredigering. IT och konsumentelektronik är bland de områden för vilka många specifika MT-system byggs. Men gränssnittssträngar består ofta av ett fåtal ord, i vissa fall bara ett enda, och är ökänt svåra att översätta också för professionella översättare. Detta gäller särskilt när målspråket är morfologiskt rikare än källspråket (exempelvis från engelska till grekiska). Till exempel kan ”Off”, en ytterst vanlig gränssnittssträng, översättas till grekiska på åtminstone sex olika sätt beroende på genus och numerus hos det substantiv som ”Off” avser – den lämpligaste översättningen kan i många fall helt enkelt vara ”Nej”.

Myten om odiskutabelt höjd produktivitet. Som översättare får vi ofta höra att den förväntade eller normala produktiviteten för efterredigering är 5 000 (rentav upp till så mycket som 7 000 eller 8 000) ord om dagen, att jämföra med 2 000–3 000 ord vid vanlig översättning. Sådana siffor måste dock tas med en rejäl nypa salt, och de förhållanden under vilka de kan uppnås bör tydligt anges.

Myten att MT-efterredigering alltid innebär rabatterad prissättning. Detta bör dock på intet sätt tas för givet, särskilt inte när det gäller slutkunder som använder sina egna MT-system. I sådana fall ges ofta ingen rabatt för efterredigering, och översättarna betalas enligt sina vanliga taxor.

Problem med bedömning av MT-kvalitet
Nedanstående bygger på mina erfarenheter med MT-utvärdering i kvalitetstest (men även tidmätta produktivitetstest) för kunder som översätter från engelska till grekiska inom IT och konsumentelektronik.

I de flesta test som jag har genomfört har jag fått en uppsättning med 50 slumpmässigt valda meningar att bedöma. Källtexten visas på ena sidan, och på andra sidan har funnits MT-förslag från två olika motorer. Detta upplägg innebär bl.a. att bedömaren är tvungen att se källtexten först och sedan MT-översättningen. Men det kan faktiskt vara till nackdel, eftersom läsningen av källtexten kan påverka läsningen och förståelsen av den maskinöversatta texten. Det vill säga att bedömaren med ledning av den extra information som originalmeningen ger kan få intryck av att MT-förslaget är bättre och rimligare än vad det faktiskt är. Att titta på MT-förslaget först och först därefter se på källtexten kan vara en bättre strategi.

[MDL-kommentar: Min egen erfarenhet, men även andras, är att det många gånger – särskilt när det gäller löpande text – kan vara bättre att först läsa igenom MT-texten, gärna i dess helhet (alltså inte segment för segment) och helst i originalformatet, och sedan jämföra den med källtexten.

På det viset har man även ledning av layout och andra icke-textuella ledtrådar. I CAT-verktyg som medger visning av käll- och måltext i källtextformatet, t.ex. Word, kan den formen av visning utnyttjas för det här ändamålet.]

MT och efterredigering som del av översättarens vidareutbildning
MT och efterredigering har kommit för att stanna, och därför är det bara i sin ordning att dessa metoder ingår i översättarens utbildning/vidareutbildning. Det är dock ont om formell utbildning på det området. Utöver att delta i konferenser och relevanta webbinarier, och att skaffa sig motsvarande certifikat från TAUS och SDL, är de som skulle vilja lära sig mer om MT och efterredigering hänvisade till egna initiativ. Detsamma gäller de som rentav skulle vilja veta hur man tränar sina egna motorer. Förvisso finns det i många länder numera kurser inom högre utbildning på både grundläggande nivå och vidareutbildningsnivå där MT och efterredigering ingår. Men att ta sig igenom en komplett utbildning passar nog bättre för blivande översättare, eller översättare med ringa erfarenhet, medan det kanske inte är så attraktivt för dem som redan har slutfört sina studier och/eller har många års erfarenhet.

Därför skulle jag vilja att universitet och högskolor som lär ut MT också ser till behoven hos etablerade översättare som inte är intresserade av en utbildning för en akademisk examen. Till att börja med skulle de MT- och efterredigeringsmoduler som redan erbjuds kunna göras tillgängliga för etablerade översättare, helst också via distansutbildning. På längre sikt skulle separata moduler, seminarier, kortare kurser och även sommarskolor kunna erbjudas med fokus på de teoretiska och praktiska aspekterna av MT och efterredigering, inklusive sådana programmerings- och IT-färdigheter som krävs för att träna sin egen motor för såväl statistisk som neural MT (se t.ex. denna artikel från förra året i denna tidning). Sådana erbjudanden skulle utan tvivel vara ytterst välkomna och speciellt användbara eftersom de skulle vara anpassade till etablerade översättares behov.

 

Översatt och bearbetad av Mats Dannewitz Linder efter ”MT and Post-Editing from a Translator’s Perspective”, föredrag hållet vid konferensen Translating and the Computer 39, vars alla bidrag finns på tillhörande webbplats.

Litteraturtips

■ DePalma, Don. 2013. Post-editing in practice. In tcworld e-magazine.

■ KantanMT blog. 2014. Post-Editing Machine Translation.

■ Kelly, Nataly. 2014. Why So Many Translators Hate Translation Technology. Article on HuffPost.

■ Memsource blog. 2015. Post-editing in Memsource.

■ O’Brien, Sharon and Joss Moorkens. 2014. Towards Intelligent Post-Editing Interfaces. In Proceedings of FIT XXth World Congress 2014, 4–6 Aug 2014, Berlin, Germany, pages 131–137.

■ Stafilia, Dimitra. 2016. Translating Europe Forum 2016: A lot of talk about technology. Post on the PEEMPIP blog.

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +