Språk och kommunikation

”Is it good so?” – vad tycker läsarna?

15 jul, 2021

Myndighetsspråk ska vara enkelt och begripligt. Man kan därför fråga sig om det spelar någon roll om det finns ett eller annat språkfel med i en informationstext på engelska? Hur påverkas den språkliga kvaliteten när automatiska översättningsverktyg används? Spelar det någon roll om det finns språkfel om budskapet når fram? Dessa frågor tas upp i en uppsats i engelsk språkvetenskap vid Lunds Universitet.

/ Foto: iStock.

Svenska myndigheter tillhandahåller i regel information på engelska på sina hemsidor. Hur uppfattas språket i informationstexterna av läsarna? Lena Persbeck genomförde en studie som försöker svara på den frågan och skrev uppsatsen Linguistic approaches to Swedish authorities’ web-based information in English.

Studien består av två delar. I den första delen jämförs olika informationstexter ur ett språkligt perspektiv. Den andra delen är en enkätundersökning där läsare tillfrågas om sina intryck av autentiska exempel, med och utan språkfel.

Författaren berättar: Det är närmast en självklarhet idag att Sveriges myndigheter, regioner och kommuner tillhandahåller en engelsk version av sina hemsidor. De informationstexter som publiceras kan vara utformade på olika sätt. Statliga myndigheter har ofta valt att översätta de viktigaste delarna av den svenska originaltexten. Det förekommer också att den engelska versionen består av en sammanfattad och omformulerad text, utan någon exakt motsvarighet på svenska. I båda fallen blir den engelska versionen förkortad. Regioner och kommuner använder sig istället i regel av automatiska översättningsverktyg.

“Det finns därför anledning att höja medvetenheten om språklig kvalitet för att undvika oönskade och onödiga konsekvenser. Att kunna förstå och ta till sig information är avgörande för att kunna delta i samhället. De språkliga aspekterna har på så sätt inte bara en kommunikativ betydelse utan också en demokratisk dimension.”

Hur blir den språkliga kvaliteten?
En jämförelse av informationstexter från statliga myndigheter, regioner och kommuner visade att de maskinöversatta texterna innehöll 5–6 gånger så många språkfel som de övriga. Vad som är ett språkfel är delvis en bedömningsfråga, men i den här analysen ingick grammatikfel och lexikala brister. De senare bestod av uppenbara felöversättningar, men också av ordval som snarare kan beskrivas som mindre lämpliga beroende på sammanhanget.

Grammatiska fel var betydligt vanligare än lexikala i alla textkategorier. Det fanns heller inga stora skillnader vad gäller typen av grammatikfel. I det analyserade materialet (6 000 ord) fanns också texter som inte innehöll några språkfel alls.

Om Lena Persbeck

Lena Persbeck är rättstolk i engelska och konferenstolk till och från engelska samt från nederländska, franska och danska till svenska. Hon är också utbildad gymnasielärare i svenska, engelska och franska.

Vad tycker läsarna?
Den verkligt intressanta frågan är dock inte hur vanligt det är med språkfel, utan vad de kan leda till.

Spelar det någon roll om det finns ett eller annat fel språkfel i en informationstext? I en enkätundersökning fick potentiella läsare anonymt ange sin uppfattning om språket i ett antal utvalda exempel från olika myndigheters, regioners och kommuners hemsidor. Meningarna var tagna ur sitt sammanhang, men var ändå informationsbärande och gick att förstå självständigt. Exemplen innehöll grammatikfel, olika lexikala brister eller en kombination av dessa. Det fanns även helt korrekta meningar med i enkäten, för att se om dessa fick ett annat mottagande.

För att få en så rättvisande bild som möjligt, fanns det deltagare i olika åldrar och med olika modersmål, utbildningsnivå och yrkesbakgrund. Vissa hade bott och arbetat i Sverige i flera decennier, medan andra var nyanlända utbytesstudenter. Deltagarna fick svara på om informationen var lätt att förstå, vad de ansåg om själva formuleringen och om informationen lät trovärdig. Totalt ingick drygt 100 personer i studien, varav hälften hade engelska som modersmål.

Reaktionerna var tydliga
Enkätsvaren visade att språkfel inte bara kan få negativa följder för förståelsen av informationen, utan det finns dessutom en risk att själva informationen inte uppfattas som trovärdig. Det var framför allt grammatiska fel som ansågs påverka begripligheten negativt. Toleransen för dessa fel var lägre än för meningar med enbart lexikala brister. De med engelska som modersmål var mest kritiska.

Språkfel kan få läsare att tvivla på informationen
Uppfattas en väl formulerad mening som mer trovärdig än en mening med språkliga brister? Det verkar finnas ett visst samband mellan dessa två faktorer. De exempel som innehöll flest språkliga brister ansågs också vara de minst tillförlitliga av deltagarna, medan de som var felfria i gengäld uppfattades som de mest trovärdiga.

Svengelska är svårt att begripa
Vissa av exempelmeningarna hade tydliga spår av källspråket, så kallad svengelska. Har de som varit bosatta Sverige en längre tid lättare att förstå och ”se igenom” dessa felöversättningar? Det verkar inte vara fallet. En jämförelse mellan svaren från deltagare som vistats i Sverige en kortare tid (mindre än 1 månad) och de som bott här längre (mer än 5 år), visade inga skillnader i detta avseende. Även de som förmodligen hade goda kunskaper i svenska uppfattade dessa formuleringar som svårbegripliga. Språklig kvalitet förefaller därför vara viktigt för alla läsare, oavsett hur länge de varit i Sverige.

Inte bara av kommunikativ betydelse – utan också en demokratifråga
De attityder och åsikter som framkommit i denna studie visar att språket har stor betydelse för hur information från myndigheter, regioner och kommuner uppfattas. De exempel som var korrekta fick genomgående mycket positiva omdömen gällande begriplighet, språklig formulering och förtroende för informationen, medan det motsatta var fallet för de med sämre språklig kvalitet. Grammatiska fel, som även var vanligast förekommande i det analyserade textmaterialet, var också de som ledde till flest negativa reaktioner.

Det finns därför anledning att höja medvetenheten om språklig kvalitet för att undvika både oönskade och onödiga konsekvenser. Att kunna förstå och ta till sig information är avgörande för att kunna delta i samhället. De språkliga aspekterna har på så sätt inte bara en kommunikativ betydelse utan också en demokratisk dimension.

Tre snabba med Lena …

1. Hur blev du intresserad av ämnet du har skrivit om?
Inför kommande tolkuppdrag finns det ibland behov av att söka efter terminologi på olika myndigheters hemsidor. Jag har länge lagt märke till att de engelska versionerna håller olika hög kvalitet. En del texter är närmast perfekta, medan andra hade behövt en del bearbetning. Att man som tolk eller översättare reagerar på mindre lyckade formuleringar är kanske inte så konstigt, men vad tycker de egentliga mottagarna av informationen? Det ville jag ta reda på.

2. Vad har du fått för reaktioner från akademin, samhället och kollegor inom språkbranschen?
Än så länge har uppsatsstudien inte nått ut till så många läsare, men de reaktioner som hittills kommit har varit positiva. Jag är särskilt tacksam över all uppmuntran och stöd från kollegor och akademiskt håll. Det var också värdefullt att få ta del av deltagarnas reaktioner och synpunkter i samband med min enkätundersökning. Det var tydligt att språkfel inte bara kan vara förvirrande, utan också frustrerande och – kanske lika illa – vara ofrivilligt underhållande.

3. Kan du nämna andra intressanta framtida projekt?
Min studie har bara skrapat på ytan av detta relativt outforskade ämne och det finns många andra möjliga infallsvinklar. Det hade till exempel varit intressant att undersöka vad som ligger bakom valet av översättningslösning. Handlar det om resurser eller finns det andra orsaker? Mer forskning skulle kunna bidra till att öka förståelsen för språkets betydelse och på sikt leda till att bra beslut fattas.

I samarbete med författaren till studien

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +