”Is it good so?” – vad tycker läsarna?

Svenska myndigheter tillhandahåller i regel information på engelska på sina hemsidor. Hur uppfattas språket i informationstexterna av läsarna? Lena Persbeck genomförde en studie som försöker svara på den frågan och skrev uppsatsen Linguistic approaches to Swedish authorities’ web-based information in English.

Studien består av två delar. I den första delen jämförs olika informationstexter ur ett språkligt perspektiv. Den andra delen är en enkätundersökning där läsare tillfrågas om sina intryck av autentiska exempel, med och utan språkfel.

Hur blir den språkliga kvaliteten?
En jämförelse av informationstexter från statliga myndigheter, regioner och kommuner visade att de maskinöversatta texterna innehöll 5–6 gånger så många språkfel som de övriga. Vad som är ett språkfel är delvis en bedömningsfråga, men i den här analysen ingick grammatikfel och lexikala brister. De senare bestod av uppenbara felöversättningar, men också av ordval som snarare kan beskrivas som mindre lämpliga beroende på sammanhanget.

Grammatiska fel var betydligt vanligare än lexikala i alla textkategorier. Det fanns heller inga stora skillnader vad gäller typen av grammatikfel. I det analyserade materialet (6 000 ord) fanns också texter som inte innehöll några språkfel alls.

Språkfel kan få läsare att tvivla på informationen
Uppfattas en väl formulerad mening som mer trovärdig än en mening med språkliga brister? Det verkar finnas ett visst samband mellan dessa två faktorer. De exempel som innehöll flest språkliga brister ansågs också vara de minst tillförlitliga av deltagarna, medan de som var felfria i gengäld uppfattades som de mest trovärdiga.

Svengelska är svårt att begripa
Vissa av exempelmeningarna hade tydliga spår av källspråket, så kallad svengelska. Har de som varit bosatta Sverige en längre tid lättare att förstå och ”se igenom” dessa felöversättningar? Det verkar inte vara fallet. En jämförelse mellan svaren från deltagare som vistats i Sverige en kortare tid (mindre än 1 månad) och de som bott här längre (mer än 5 år), visade inga skillnader i detta avseende. Även de som förmodligen hade goda kunskaper i svenska uppfattade dessa formuleringar som svårbegripliga. Språklig kvalitet förefaller därför vara viktigt för alla läsare, oavsett hur länge de varit i Sverige.

Inte bara av kommunikativ betydelse – utan också en demokratifråga
De attityder och åsikter som framkommit i denna studie visar att språket har stor betydelse för hur information från myndigheter, regioner och kommuner uppfattas. De exempel som var korrekta fick genomgående mycket positiva omdömen gällande begriplighet, språklig formulering och förtroende för informationen, medan det motsatta var fallet för de med sämre språklig kvalitet. Grammatiska fel, som även var vanligast förekommande i det analyserade textmaterialet, var också de som ledde till flest negativa reaktioner.

Det finns därför anledning att höja medvetenheten om språklig kvalitet för att undvika både oönskade och onödiga konsekvenser. Att kunna förstå och ta till sig information är avgörande för att kunna delta i samhället. De språkliga aspekterna har på så sätt inte bara en kommunikativ betydelse utan också en demokratisk dimension.

I samarbete med författaren till studien