In memoriam

Ingrid Olsson in memoriam

14 mar, 2021

Nu finns inte min fina vän längre bland oss, men hon kommer för alltid att finnas i mitt hjärta.

Ingrid Olsson. Ingrid Olsson. / Foto: Privat.

Ingrid och jag lärde känna varann på riktigt 2012 då hon kom in i SFÖ:s styrelse under mitt sista år som ordförande. Dessförinnan hade vi träffats, helt flyktigt, på en SFÖ-konferens. När det stod klart att Ingrid skulle ta över efter mig som ordförande för SFÖ fick vi närmare kontakt och så småningom växte en fin, stark och djup vänskap fram mellan oss. Vänskapen kom också att omfatta Ingrids fina familj.

Mitt första besök på familjens gård utanför Ängelholm våren 2013 följdes av otaliga besök under de kommande åren. För mig var det alltid underbart att komma dit och jag möttes av stor värme från hela familjen. Ingrid och jag hade mycket gemensamt, bl.a. vårt stora intresse för mat och konst. Vi brukade alltid laga mat tillsammans i Ängelholm och trollade fram de mest avancerade rätter. Ingrid hälsade också ofta på mig och min son i Stockholm. Hon älskade Söder där vi bor och vi såg alltid till att besöka någon mysig kvarterskrog för middag.

Förutom på det privata planet skapade Ingrid och jag och genomförde två omgångar av den nordiska konferensen SLAM! (Scandinavian Language Associations’ Meeting), ett samarbete med andra översättarföreningar i Norge, Finland och Danmark. Det var ett enormt roligt och givande projekt, som gick av stapeln i Malmö 2016 och 2018 och drog över 200 besökare från olika länder i Norden, Europa och USA. Ingrid och jag hade det så otroligt roligt vid planeringen av konferenserna.

Vår vänskap blev ännu mer nära då Ingrid insjuknade i cancer. För henne blev det fyra år av kamp mot sjukdomen då hon uppbådade en enorm styrka, men ibland behövde hon tröst av en vän och då fanns jag alltid där för henne. Det blev många, ofta nattliga, telefonsamtal under de åren.

Sista gången jag träffade Ingrid var i augusti förra året då jag besökte henne i Ängelholm. Hon var avsevärt märkt av sjukdomen men vi kunde i alla fall genomföra ett besök på konstmuseet Louisiana i Danmark, som vi hade planerat i många år.

Nu finns inte min fina vän längre bland oss, men hon kommer för alltid att finnas i mitt hjärta. Mina tankar går till hennes fina familj – maken Krister, döttrarna Sara, Ayelet, Rivka och Tamar, bonusdöttrarna Johanna och Madde och pappa Hans-Jörgen.

Vännen du fattas mig!

SAMMA FÖRFATTARE +