Profilen

I samtal med Sara Rösare

21 apr, 2021

Erfaren språkkonsult om textgranskning och en smidig jobbprocess.

Sara Rösare. Sara Rösare. / Foto: Privat.

Jag träffade Sara när hon gjorde en presentation om klarspråk. En tid senare samordnade vi en mycket uppskattad kurs om textgranskning åt SFÖ:s medlemmar. Sara hade precis publicerat boken Uppdrag textgranskning –en bok om att förbättra andras texter. Idag har den getts ut i ny utgåva innehållande de bästa tipsen inför ett uppdrag om hur man ger rätt vägledning i en beställningsprocess och samarbetar med kollegor.

FÖ: Hej Sara! Du har alltid varit en förebild för mig när jag går igenom en text före leverans eller publicering. Hur blev du intresserad av att arbeta med andras texter?

S: Tack, vad roligt att höra! Jag har alltid gillat språk, att skriva och att hjälpa andra. Därför valde jag att utbilda mig till språkkonsult, där jag tycker att kärnkompetenserna är just textanalys och att arbeta med texter på ett pedagogiskt sätt. Jag brukar sammanfatta det med att vi både förbättrar texter och hanterar människor. Det tycker jag är en stimulerande mix!

FÖ: Du har skrivit en bok om textgranskning. Varför behövs den?

S: Den behövs för att den inte fanns. Det finns många skrivhandböcker, men fram till 2017 fanns det ingen bok som stöd för den som tar hand om andras texter. Boken förtydligar att det handlar om olika kompetenser – den som kan skriva bra är inte nödvändigtvis en skicklig textgranskare. Så jag började skriva boken för att fördjupa mina egna och andras kunskaper om vad vi egentligen gör när vi granskar. Kuriosa: Det första embryot till boken var ett kompendium till en kurs för SFÖ:s medlemmar, redan hösten 2012!

Om Sara Rösare

■ Bor: På landet i västra Närke.

■ Gör: Språkkonsult i svenska (textgranskare, UX-skribent, gästskribent i Språktidningen, lärare på universitetsutbildningar).

■ Utbildning: Språkkonsultprogrammet på Stockholms universitet. Och långt innan dess en fil.kand. i statsvetenskap och psykologi.

■ Bakgrund: Brokig – med språk och samhällsengagemang som röda trådar. Har tidigare jobbat länge med fair trade, frilansat som svensklärare i Berlin, korrekturläst på förlag, engagerat mig ideellt…

FÖ: I boken Uppdrag textgranskning beskriver du och medförfattaren Anki Mattson fyra nivåer av textgranskning. Vilka är de vanligaste missförstånden bland beställare?

S: 1. Att det räcker om textgranskaren kommer in i slutet av skrivprocessen, när skribenten känner sig helt färdig med texten. (Vi kan bidra ännu mer om vi får komma in tidigare, så att skribenten kan undvika vanliga fallgropar.)

2. Att det går att säga på förhand exakt hur lång tid granskningen kommer att ta. (Alla tänker inte på att tidsåtgången påverkas av hur texten är när vi får den.)

3. Att textgranskning är ett annat ord för korrekturläsning. (I själva verket är korrekturläsning den lägre nivån av textgranskning, där vi bara ser till att texten är korrekt och konsekvent. Textgranskning på högre nivåer innebär att vi även gör större förändringar för att anpassa texten till mottagaren och syftet.)

FÖ: Många översättare är korrekturläsare och arbetar ibland även med språkgranskning. Hur kan man på bästa sätt vägleda kunden så att de beställer rätt tjänst? Har du några nyckelfrågor som en översättare skulle kunna använda sig av som hjälp?

S: 1. Först och främst: Be alltid att få se texten innan ni kommer överens om vad du ska göra! Fråga även vem texten vänder sig till och vad som är syftet med texten. Sedan kan du bedöma på vilken nivå texten behöver förbättras. (Om de själva inte kan svara tydligt på frågan om målgrupp och syfte, så kan du vara rätt säker på att du behöver göra mer än att korrekturläsa.)

2. Fråga om tidsramen! Om deadline är väldigt snart så kanske varken du eller skribenten hinner med något annat än en korrekturläsning, trots att texten egentligen skulle behöva förbättras på andra sätt.

3. Fråga om det har varit flera skribenter inblandade. Om de svarar ja, så berätta att arbetet kan ta lite längre tid, eftersom det troligen är fler inkonsekvenser i texten. Det gäller även när du ”bara” ska korrekturläsa.

Se gärna till att du får direktkontakt med skribenten. Fråga till exempel om det finns något särskilt som hen vet att du bör vara uppmärksam på, eller om det finns något som du absolut inte ska ändra i. Fråga också om hen finns tillgänglig för frågor under ditt arbete.

FÖ: Inte alla kunder förstår vikten av att en översättning blir granskad och korrekturläst av ytterligare en person, utöver översättaren själv. Hur skulle du som språkkonsult förklara vikten av att inkludera extern granskning och korrekturläsning i översättningsuppdraget?

S: Det är extremt svårt att granska (framför allt korrekturläsa) en text som man själv har jobbat intensivt med. Problemet är nämligen att vi då inte läser vad det står, utan vad vi tror att vi har skrivit. Vi blir helt enkelt hemmablinda! Därför är det nästan ofrånkomligt att vi missar både korrekturfel och andra svagheter i texten.

FÖ: Ibland är det svårt att veta om man är objektiv och saklig när man granskar en text eller om man är påverkad av sin egen personliga smak. Har du något tips på hur man kan tänka?

S: Ja, ändra aldrig något som du inte skulle kunna motivera med ett välgrundat argument. Sätt ord på din språkkänsla! Säg aldrig att ”jag tycker att det låter bättre så här” – ge istället sakliga argument utifrån till exempel normkällor (som Språkrådet eller organisationens egna skrivriktlinjer), grammatisk analys (till exempel textbindning) och statistik om språkbruket (till exempel Språkbanken).

4 nivåer av textgranskning:

1. Korrekturläsning – se till att texten är konsekvent och korrekt enligt gällande skrivregler.
2. Språklig anpassning – anpassa språket (främst ordval och meningsbyggnad) till mot tagaren och syftet , till exempel när det gäller stil och svårighetsgrad.
3. Lättare redigering – anpassa även disposition, rubriker och textens form till mottagaren och syftet.
4. Omfattande bearbetning – när texten ska få en ny målgrupp, nytt syfte eller publiceras i en annan kanal, till exempel en vetenskaplig artikel som ska bli en del av en lärobok för högstadiet.

FÖ: Vi översättare granskar ofta kollegor. Vad kan man göra för att undvika spända relationer och sårade känslor?

S: Ge sakliga argument till dina ändringsförslag, och fokusera på mottagaren och syftet med texten. ”Det här ordet är mindre ålderdomligt och troligen lättare att förstå i den här åldersgruppen”, ”Enligt Svenska skrivregler skrivs lagar numera med liten bokstav” och så vidare. Var också noga med att komma överens om vad du ska göra, till exempel med hjälp av texttriangeln. Vill din kollega ha dina kommentarer på ordvalet, eller bara bli uppmärksammad på slarvfel och andra korrekturmissar? Och när ni har kommit överens: håll dig till det!

“Det är extremt svårt att
granska (framför allt
korrekturläsa) en text
som man själv har
jobbat intensivt med.”

FÖ: Vilken egenskap är du mest stolt över i din roll som språkgranskare?

S: Oj, svår fråga. Men det handlar nog om min kontakt med skribenten. Jag inleder helst med att lyssna in skribentens tankar och tillsammans förtydliga vad som är mitt uppdrag. Då blir både arbetet och resultatet så mycket bättre. Det här skriver vi en hel del om i Uppdrag textgranskning, och varje gång jag faktiskt följer våra råd blir jag än mer övertygad om hur viktigt det är.

Saras tre bästa tips för översättare som vill bli bättre textgranskare::

1. Be att få se texten innan du avgör vad den behöver.
2. Kom överens om ditt uppdrag och håll dig till det.
3. Ändra bara sådant som du kan motivera med välgrundade argument.

FÖ: Vilka är dina viktigaste insikter om marknaden för försäljning av korrekturläsning och språkgranskning?

S: I ramavtal brukar det tyvärr slås fast att en viss nivå av granskning ska ta ett visst antal timmar (oavsett hur texten ser ut när vi får den). Det bidrar till ett stelbent perspektiv på vårt arbete, där målet inte är att se till att texten fungerar bra, utan att hålla oss till den fastlagda tidsramen.

Fler och fler texter finns i en digital kontext. Vi som har arbetat ett tag med att granska texter måste därför bredda vår kunskap och bli bekväma med nya verktyg och delvis andra krav på texterna.

FÖ: Du är frilansande språkkonsult idag. Vilka är de viktigaste eller nyttigaste råden du fick när du startade eget?

S: Hm, jag fick nog inte så många råd i samband med det, utan jag följde min längtan ut på landet och sa upp mig från min tjänst i Stockholm. Men även som anställd var jag konsult, och ett allmänt råd som jag fortfarande följer är att synas i mitt nätverk och vårda mina kontakter – det jag säljer är ju nästan lika mycket min personlighet som min kompetens! Till exempel försöker jag vara generös på LinkedIn, knyter gärna nya kontakter och samarbetar fortfarande bra med min tidigare arbetsgivare Språkkonsulterna.

FÖ: Tack Sara för din tid och lycka till!

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +