Profilen

I samtal med Malin Färdig

25 sep, 2021

Från skånska till arabiska – för att välkomna och förklara kulturella skillnader.

Malin Färdig, arabiskaöversättare och ny styrelseledamot i SFÖ. Malin Färdig, arabiskaöversättare och ny styrelseledamot i SFÖ. / Foto: Privat.

Malin Färdig är SFÖ:s senaste tillskott i styrelsen och arbetar som översättare från arabiska. Hon är också väl insatt i de kulturella skillnader som människor som tar sin tillflykt till Sverige ställs inför när de ska lära sig vårt språk och våra koder. Malin har också precis introducerat begreppet WANA (Western Asia-Northern Africa) i föreningen och passade samtidigt på att bannlysa ordet invandrarspråk.

Att möta Malin är som att träffa ett väsen. Hon är inte i fysisk omfattning så stor men så fort hon får prata om det hon brinner för intar hennes personlighet ett rum på en sekund. Och hennes engagemang går inte att ta miste på.

Nu råkar det vara arabiska som Malin specialiserat sig på men det hade lika gärna kunnat vara exempelvis dari eller tigrinja. Arabiska blev det för att det är ett så stort språk.

– Jag kunde inte en bokstav när jag valde att lära mig det. Jag visste inte ens i vilka länder arabiska talas.

Drivkraften som fick Malin att lära sig arabiska var att kunna hjälpa folk som kommer till Sverige. Att ha möjligheten att erbjuda stöd för människor på väg in i den svenska kulturen.

Något som hon tycker Sverige inte riktigt lyckas göra på ett bra sätt idag.

– Samhället har misslyckats med att nå ut till dem som kommer till Sverige. Skulden för misslyckad integrering läggs ofta på individnivå.

Men vi backar bandet lite. Vad fick en skånetös från Kristianstad att få på sig de här glasögonen?

– Det var många i min omgivning som identifierade ett problem med integration och invandring. Men jag hörde aldrig någon som försökte hitta en lösning på det problem de pratade om.

Det var det som blev startskottet för Malin. Hon ville lära sig arabiska för att bli en del av lösningen.

– Jag hade absolut inga förkunskaper och jag visste verkligen inte vad jag gav mig in på. Till en början hade jag en lös känsla av att jag skulle bli tolk. Men jag insåg snart att det hade blivit alldeles för överväldigande.

Anledningen till det kan förenklat förklaras med att standardarabiskan som lärs ut på universiteten inte är det som pratas av folket, utan talspråket utgörs av oändligt många olika dialekter. För att illustrera hur stor skillnad det är på dem kan man föreställa sig att svenska vore en av dialekterna och nederländska en annan. Trots det fastnade Malin snabbt för språket, även om hon snabbt övergav tanken på en karriär som tolk.

– Det är ett oerhört organiserat språk och det tilltalar min personlighet.

Hon har aldrig ångrat sitt val att börja läsa arabiska.

Förutom att det är ett oerhört vackert språk så har Malin genom arabiskan bjudits in i en fantastisk kultur och träffat underbara människor som hon sannolikt inte hade träffat om hon inte valt den väg hon valt. Dessutom gick flyttlasset senare till Jordanien, där hon studerade arabiska en termin.

Malin har verkligen insett vikten av att inte bara översätta språket utan även kulturen. Direkt efter examen väntade arbete i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det vände sig huvudsakligen till långtidsarbetslösa invandrare som hamnat i ett oändligt ekorrhjul i det svenska samhället. Därifrån blev det svenska för invandrare (SFI) där hon hade fördelen att kunna lära ut svenska på arabiska, något som inte är vanligt alls på SFI.

Nästa steg var arbete på ett servicekontor, vilket är en plats som samlar olika myndigheter. Det kan exempelvis vara Försäkringskassan och Skatteverket. Där började hon 2015, precis när den stora flyktingvågen kom. Arbetet gick ut på att hjälpa dem som fått uppehållstillstånd. Under den här perioden kunde det komma så många som 1 800 besökare på en dag. Och de allra flesta talade bara arabiska. Typen av ärenden varierade; det kunde exempelvis handla om hur föräldrapenning fungerar. Personen kunde ha hört av någon som hört av någon hur det fungerade och det hade inte alltid uppfattats korrekt.

– Det var oerhört givande att kunna hjälpa folk så handgripligen.

Sedan fem år driver Malin sitt översättningsföretag Tarjameh AB, där hon tillsammans med sin kompanjon Amjad Kutieleh täcker in översättningar både till och från arabiska. De är ett perfekt komplement till varandra. Inte bara när det gäller språken. Eftersom den ena är uppvuxen i Sverige och den andra i Damaskus har de tillsammans stor förståelse för och insikt i hur det fungerar i båda kulturerna.

– Amjad har en förståelse för vad vissa människor kommer ifrån, som inte jag har.

En stor del av det som översätts utgörs av handskrivna underlag och underlag skrivna på dialekt, vilket innebär att det sällan går att arbeta med några datoriserade verktyg. Då är det ännu viktigare att ha någon att hitta de bästa lösningarna tillsammans med.

För de arbetar inte bara med översättning utan bygger varje dag broar mellan kulturer. Då är det viktigt att det blir rätt. Inte bara varje ord, utan hela budskapet. Som den engagerade person Malin är stannade det inte här. När hon blev tillfrågad om att bli styrelsemedlem i SFÖ tackade hon ja, med tanken att hon kanske än en gång kunde påverka.

När Malin blev medlem i SFÖ för många år sen märkte hon nämligen ganska snart att föreningen inte riktigt var till för henne eller de andra som översätter det vi slarvigt kallade för invandrarspråk. Och när hon våren 2021 blev invald i styrelsen tog det inte lång tid innan Malin kom med önskemål om och förslag på en ordentlig förändring på den punkten.

Det visade sig att styrelsen i flera år aktivt hade försökt hitta en väg att nå denna grupp av översättare och därmed med glädje tog emot hennes tankar och förslag.

Av de översättningar som görs i Sverige varje dag är det ett väldigt stort antal som är till och från arabiska, somaliska, persiska, kurdiska och andra språk från den regionen. Så har det nu varit under en lång tid. Men det finns i nuläget inte någon samlad plattform för översättare av dessa språk.

– Vi har ju ett lika stort behov av att utbilda oss, fortbilda oss och utbyta erfarenheter som alla andra. Precis som alla översättare så behöver vi organisera oss, för det är så lätt att bli överkörd av exempelvis byråer när alla jobbar för sig själva.

Idag finns det visserligen Facebookgrupper som organiserar översättare av dessa språk.

– Men finns det en svensk facköversättarförening så borde den här gruppen få plats där.

Fakta arabiska

Modersmål för över 300 miljoner människor.
23 länder (beroende på hur man räknar) har arabiska som officiellt språk.
Arabiska alfabetet består av 29 bokstäver och de flesta ser olika ut beroende på om de står i början, ensamt, i mitten eller i slutet av ett ord.
Ord skrivs från höger till vänster men siffror från vänster till höger.
Bokstäverna i ett ord skrivs ihop.
Ingen skillnad görs mellan versaler och gemener.
Alkohol, algebra, algoritm och alkov är låneord från arabiskan.
Ett av de första bevisen på det arabiska språket är från 328 e.Kr. Det återfanns på en inristad sten i nuvarande Syrien. Trots åldern på budskapet kan man med dagens arabiska tyda vad det står. Det är ovanligt att ett språk håller sig så nära sitt ursprung under så lång tid. En av anledningarna till det är sannolikt att Koranen är skriven på klassisk arabiska.

Malins första önskemål till styrelsen var därför att få arbeta med att skapa en grupp och en plattform för att få dessa översättare att organisera sig via SFÖ.

Det skulle dock komma fler och lite större önskemål om förändringar än så.

– Vi som förening kan inte förvänta oss att kunna attrahera denna grupp om vi kallar deras språk för invandrarspråk. För det bygger på ett vi och dom.

Malin förklarar vidare att invandrarspråk är en term som är missvisande och att den delar upp folk på ett sätt som förmedlar att man ser på vissa folkslag som mer invandrare än andra. När man i verkligheten är lika mycket invandrare om man kommer från Frankrike som om man kommer från Libyen.

– Vi vill inte dela in folk i olika grupper utan hitta ett begrepp som i stället delar in språken.

Den förklaringen fick oss att bestämma att vi inte använder termen invandrarspråk i SFÖ från och med nu.

Samtidigt vill vi namnge det mesta runt omkring oss. Här finns det dessutom ett behov av att samla en ganska omfattande regions alla språk i en grupp. För att få till det föreslog Malin begreppet WANA, som egentligen bara beskriver den geografiska regionen.

Det finns även ett annat begrepp som är mer etablerat, MENA (Middle East-Northern Africa). Om vi i Sverige ska gruppera de språk som ofta översätts just här behöver vi dock även få med Somalia, som oftast inte inkluderas i MENA.

Av den anledningen blir det benämningen WANA som SFÖ kommer att använda och då endast som en beskrivning av språken i ett geografiskt område.

Man kan tycka att det är en oerhört omfattande region att arbeta med som en homogen grupp.

– Översättare från den här regionen översätter dock ganska likartade uppdrag och stöter på liknande utmaningar.

Dessutom är många av språken i regionen besläktade med varandra.

Det innebär dock inte att vi härmed skapar en ny folkgrupp kallad WANA-människor.

Mer om det kommer Malin själv att skriva om i nästa nummer av vår tidning.

Exempel på skillnader mellan dialekter:

Ordet yuʿayyiṭ (يعيط)
Betyder på libanesisk dialekt: gråta
Jordansk dialekt: kalla (på någon)
Syrisk dialekt: skrika

Sked:
Heter på syrisk dialekt: maʿlaqah
Irakisk dialekt: khāshūqah

Exempel på det rotsystem som arabiska bygger på:

De allra flesta rötter består av tre konsonanter.
Exempel: roten k t b
Kataba: han skrev (كتب)
Yaktub: han skriver (يكتب)
Kutiba: det skrevs (كتب)
Kutub: böcker (كتب)
Maktabah: bibliotek (مكتبة)
Maktab: kontor (مكتب)
Kitāb: bok (كتاب)
Kātib: författare (كاتب)
Maktūb: det skrivna (مكتوب)

Arabiska är en abjad som vanligtvis inte skriver ut korta vokaler, ḥarakāt, vilket medför att vissa ord (se ”han skrev”, ”det skrevs” och ”böcker”) ser likadana ut. Skulle man däremot sätta ut ḥarakāt hade orden sett ut så här:
Kataba: han skrev (َكَتَب)
Kutiba: det skrevs (َكُتِب)
Kutub: böcker (كُتُب)

Ordet kärlek på arabiska

Arabiska är ett oerhört ordrikt språk och man säger ofta att det är lika djupt som al-baḥr, havet. Nedan följer ett urval av ord för kärlek:

Al-ʿishq (العشق)
Ash-shaġaf (الشغف)
Al-huyām (الهيام)
Al-ġarām (الغرام)
Al-hawā (الهوى)
Al-walah (الوله)
Al-walaʿ (الولع)
Al-wudd (الود)
Al-ḥubb (الحب)
Aṣ-ṣababah (الصبابة)
Al-wajd (الوجد)
Al-kalaf (الكلف)
At-tatayyum (التتيّم)
Al-lauʿah (اللوعة)

Alla de här orden beskriver olika stadier av kärlek; allt från det första intresse som väcks, till när man känner att man vill tillbringa varje minut med sin kärlek, till den svåra känslan av att sakna sin käraste, till den kärlek man känner för en person man börjar bli bekväm med, till en närmast ohälsosam och överdriven kärlek, till den starka vänskap man bara kan uppleva med en person man älskar villkorslöst.

SENASTE INSLAG +