Profilen

I samtal med Elin Svahn

14 dec, 2021

Utbildad översättare, universitetslektor och forskare.

Elin Svahn. Elin Svahn. / Foto: Louise Lo.

Elin har en doktorsexamen i översättningsvetenskap, undervisar på Tolk- och översättarinstitutet vid Institutionen för svenska och flerspråkighet och blev först i Sverige att disputera i översättningsvetenskap i februari 2020. Hon har bland annat forskat om översättarens status och hur översättarstudenter socialiseras in i översättaryrket. Vi samtalar om forskning inom översättning, hennes studier och översättarens framtid.

eV: Hej Elin! Hur kom du in på forskarbanan?
Jag var intresserad av att forska redan när jag läste mastern i översättningsvetenskap på TÖI 2009–2011 men då fanns det fortfarande ingen forskarutbildning i ämnet. Jag har en kandidat i svenska och funderade på att läsa vidare på masternivå inom svenska för att kunna söka en forskarutbildning där istället, men sen blev det inte så. I efterhand är jag mycket glad över att jag jobbade som översättare efter examen istället för att gå direkt in på en forskarutbildning. Jag har otroligt mycket nytta av att ha erfarenhet av många olika sorters översättning. När den första omgångens doktorandtjänster på TÖI utlystes våren 2013 sökte jag och blev antagen.

eV: På vilket sätt har forskningen påverkat din karriär och dig personligen?
Oj, bra fråga. Att vara doktorand är en förhållandevis ”säker” situation – man är anställd, förvisso ett år i taget, men under fyra år. Det förlängs också om man till exempel undervisar eller engagerar sig i doktorandfackliga frågor. Efter disputation är det däremot en lite annan femma. Eftersom översättningsvetenskap är ett så litet ämne i Sverige finns det väldigt få ställen där man kan jobba och det finns mycket få tjänster. Ur det perspektivet är det en ganska osäker situation.

Med det sagt så är jag jätteglad att jag började doktorera. Jag tycker mycket om mitt jobb, även om det såklart finns delar som inte är så bra.

eV: Vad var den största skillnaden du upplevde från att vara frilansande översättare till forskare?
Jag är fortfarande frilansande översättare och översätter skönlitteratur. Efter min masterexamen jobbade jag som inhouse-översättare på Translator Scandinavia, men jag har aldrig jobbat heltid som frilansare. Men om jag skulle spekulera lite så finns det nog likheter i den bemärkelsen att man som forskare – och särskilt som doktorand – kan styra sitt arbete själv väldigt mycket och lägga upp arbetet som det passar en själv. Det finns ju inte heller något direkt krav om att man måste vara på plats X antal timmar per dag eller så, så där finns väldigt mycket frihet.

Om Elin Svahn

■ Bakgrund: Kandidatexamen i franska och svenska 2009, masterexamen i översättningsvetenskap 2011. Fil. dr i översättningsvetenskap från Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet 2020.

■ Aktuellt: Jag tycker min avhandling fortfarande är ganska aktuell: The Dynamics of Extratextual Translatorship in Contemporary Sweden. A Mixed Methods Approach. Den går att ladda ner här.

Min kollega Minna Ruokonen och jag har också nyligen kommit ut med en artikel där vi jämför hur översättare i Sverige och Finland ser på översättares status och kom fram till en hel del intressanta resultat om jag får säga det själv. Den artikeln går att läsa här.

Annars har jag översatt en bok som utkommer i dagarna på Rámus förlag: Skurkens dans av Fiston Mwanza Mujila.

eV: Vilka utmaningar medför forskningsarbete (jämfört med frilansarbete)? Vilka krav ställs på den som vill forska?
Den stora utmaningen är nog just det jag var inne på tidigare, att man måste lyckas strukturera sin vardag så att man kan klara av att skriva en avhandling trots att deadline ligger många år framåt i tiden. Det underlättar ju såklart om man tycker att ens ämne är intressant! Så pannben är absolut en viktig sak.

En likhet med frilansande är att man själv har stort ansvar för sin situation. Det kan ju vara både bra och ganska ångestladdat. Man måste själv söka stipendier, skriva forskningsansökningar, osv. Ingen annan kommer göra det åt dig.

Rent formellt är de krav som ställs en magister- eller masterexamen i översättningsvetenskap eller närliggande ämne (tex språkämne), men sen behöver man också ha en bra forskningsidé som är genomförbar inom fyra års tid.

Elins bästa tips för nyfikna på forskning inom översättningsvetenskap:

1. Det är viktigt att ha en grundläggande förståelse för översättningsvetenskapen som akademisk disciplin.
2. När du väl har den grundläggande förståelsen för översättningsvetenskapen som akademisk disciplin kan det roliga börja – specialisera dig! Läs in dig på den delen av översättningsvetenskapen som du själv är mest intresserad av. Men det är också viktigt att ha ett helikopterperspektiv och hålla koll på utvecklingen i ämnet i stort.
3. Skaffa dig erfarenhet från någon del av översättningsmarknaden innan du börjar doktorera. Det kommer du att ha nytta av både som forskare och som lärare.

För blivande forskare med översättning som forskarutbildningsämne läs Översättningsvetenskap i praktiken.

eV: Kan du nämna några höjdpunkter i processen med att skriva din doktorsavhandling?
Det finns många höjdpunkter! Inte minst när jag har varit på olika forskarskolor och träffat doktorander inom översättningsvetenskap från andra länder. Jag var också gästforskare i Montreal ett halvår, det var underbart.

Jag och några till har också startat ett nätverk, Svenskt nätverk för översättningsvetenskap (SNÖ), för översättningsvetenskapliga forskare i början av karriären. Vi träffas en gång om året för en konferens (inte lika stor konferens som SFÖ:s).

eV: Vilka är de aktuella frågorna som väcker mest uppmärksamhet i översättningsvetenskap inom akademin och inom översättarkåren?
Oj, det finns så många olika forskningsinriktningar så det är svårt att svara på rakt av. De senaste åren har det kommit forskning om översättares arbetslivstillfredsställelse (på engelska job satisfaction), som jag tycker är mycket intressant. Det är ett mer psykologiskt perspektiv än den statusforskning som jag har hållit på med tidigare, som har en sociologisk grund. Det är också intressant eftersom det finns så många olika infallsvinklar: motivation, ergonomi, status etc.

eV: Varför behövs denna forskning?
Framför allt behövs den eftersom det allt mer har framkommit de senaste åren att översättare faktiskt, trots att yrket uppfattas ha en låg status i samhället i stort, trivs väldigt bra med sitt jobb. Då är det intressant att rikta blicken dit – vilka aspekter är det som man tycker om, vilka aspekter tycker man inte om? Hur inverkar det faktum att majoriteten är frilansare? Det är såklart också högintressant för översättare (och översättningsbyråer!). I långa loppet handlar det om att folk ska kunna fortsätta jobba som översättare och kunna få in nya översättare i yrket. Rent forskningsmässigt är det även intressant ur ett teoretiskt och metodologiskt perspektiv eftersom översättarens arbetslivstillfredsställelse har studerats ur många olika perspektiv och med många olika metoder. Jag och min finska kollega Minna Ruokonen vid Östra Finlands universitet håller precis på med en översiktsartikel om detta.

eV: Hur skulle du beskriva översättare som grupp för folk utanför vårt yrke?
Jag skulle säga att översättare är en mycket kompetent yrkesgrupp som är stolta över sitt arbete och den påverkan deras arbete har i samhället.

eV: I dina artiklar och presentationer pratar du om ”boundaries” som yrkesutövande översättare skapar för att differentiera sig eftersom det handlar om ett yrke som man kan arbeta i utan utbildning och i varierande omfattning. Vilka är de boundaries som du kan se översättare kommer att skapa inom kåren de kommande åren?
Jag tror att det kommer att skapas en tydligare sammanhållning översättare emellan. Den är redan stark, vilket inte minst märks inom SFÖ, men skulle kunna bli starkare. Man skulle också kunna tänka sig att vissa frågor leder till mobilisering. Maskinöversättning skulle kunna vara en sådan fråga.

Jag tror också att översättarutbildningar kommer att bli en viktigare väg in i yrket. Så har det inte alltid varit, men jag tror att det kommer att bli allt svårare att komma in i yrket utan en översättarutbildning och det där kommer att skapa någon sorts gräns gentemot folk som inte har det. Jag ser det dels som en ganska naturlig konsekvens av att yrket konsolideras, dels som en konsekvens av att översättarutbildningar idag håller en hög nivå och lär ut det som efterfrågas på marknaden. Det är stor skillnad från när jag själv gick en översättarutbildning för tio år sedan och vi fick prova på CAT-verktyg några få gånger till idag när studenterna går hela kurser där de förväntas använda CAT-verktyg.

En annan sorts gräns som skulle behöva luckras upp är den mot allmänheten. Både min egen och andras forskning har visat att översättare generellt sett känner sig ganska missförstådda av allmänheten, gemene man, vad man nu vill kalla det. Där skulle det behövas insatser för att sprida information om vad översättning är och kan vara. Jag är medveten om att detta redan görs på olika håll, men det behövs mer!

Om …

… att översätta nuförtiden
Jag har ingen översättning på gång just nu, vilket är ganska skönt för förra året översatte jag två romaner och blev ganska trött. Jag skulle säga att skönlitterär översättning funkar bättre (eller i alla fall gjorde det det för mig) att ha som sidogrej utöver forskningen eftersom en deadline för en roman kan ligga kanske ett halvår eller ett år framåt i tiden. Då går det att planera in översättningen. Däremot skulle jag ha mycket svårt att få tid till en översättning som ska levereras nästa eller nästnästa vecka.

… att definiera sig som facköversättare eller skönlitterär översättare
Jag identifierar mig i första hand som översättare kort och gott, men eftersom jag framför allt har översatt skönlitteratur de senaste åren händer det att jag säger det för enkelhets skull.

… inspirationskällor som håller motivationen uppe
Det är inget specifikt men om jag ser en vackert konstruerad mening på svenska kan jag bli inspirerad!

… ett mycket intressant översättningsuppdrag
En mycket positiv sak med översättande är att det mesta blir intressant när man väl läser in sig på det.

… en dold talang
Jag är en jävel på att laga mat faktiskt.

eV: På vilket sätt menar du att yrket konsolideras? Vad ser du för tecken på det?
Jag tycker mig märka att det finns en allt större tilltro till översättarutbildningar som en väg in i översättaryrket. Det finns liksom ett sätt att bli facköversättare via utbildningen, även om det såklart fortfarande kräver aktiva insatser från studenterna själva. Det kunde jag till exempel se i min avhandling, framför allt för studenter som översätter från mindre språk vilket i praktiken innebär alla språk förutom engelska och kanske tyska. För facköversättning menar jag här, inom skönlitterär översättning är det fortfarande mycket mer flytande.

Samtidigt är det såklart oroväckande att både Uppsalas och Göteborgs översättarutbildningar är vilande.

eV: Kan vi förvänta oss att sammanhållningen blir starkare eller är det bara så inom gruppen av översättare som tillhör SFÖ och som är professionaliserade och medvetna om yrket och dess förutsättningar? De finns många kollegor som ser att frilansare som jobbar med översättning som ett gigarbete kan pressa till sämre priser och villkor.
Sammanhållningen mellan översättare som är medlemmar i SFÖ är redan stark skulle jag säga, så utmaningen ligger nog snarare i att utöka denna sammanhållning till översättare som inte är – eventuellt ännu inte är – medlemmar och som kanske inte ser värdet i det av olika anledningar.

eV: Hur ser arbetsmarknaden för professionella översättare ut om tre år?
Svårt. Jag har försökt formulera lite olika svar, men allt låter som utopier. Men såhär då: Om tre år tror jag att det är ganska liknande så som det ser ut idag, kanske med mer inslag av maskinöversättning och efterredigering. Jag hoppas att det då finns en större medvetenhet om översättarens kompetens och vad som krävs för att översättare ska kunna och vilja vara kvar i yrket. 

eV: Tack Elin!

Nyfiken på att läsa mer om vad Elin har skrivit? Besök hennes webbsida för att hitta hennes avhandling och flera vetenskapliga artiklar.

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +