Tema Diversifiering

Facklitterär och skönlitterär översättare

14 dec, 2021

Vi intervjuar Ian Giles.

Ian Giles. Ian Giles. / Foto: Privat.

eV: Vad blev du först; facklitterär eller skönlitterär översättare? Och hur kom du in på översättaryrket?
Jag blev egentligen både och. När jag pluggade skandinavistik vid Edinburghs universitet fick vi tillfälle att satsa på skandinavisk översättning av både fack- och skönlitterära texter tillsammans med vår lärare Kari Dickson, känd översättare till engelska av främst norsk litteratur, men också svenska (bland annat Roslund och Hellström). Där väcktes mitt intresse för översättning i allmänhet. Jag fortsatte direkt in på en masters i Translation Studies i Edinburgh och där blev det likadant – fokus på facktexter, men också handledning från Peter Graves (översättare av, bland andra, Peter Englund och Marit Kapla). När jag sedan började frilansa efter slutet på masterprogrammet 2012 (om jag inte gick med vinst efter tre månader tänkte jag söka en ”riktig” anställning i något annat yrke – men som tur var behövdes inte det) så var det givetvis facktexter jag startade med, men alltid i förhoppningen att jag också skulle få ägna mig åt skönlitterära uppdrag – och tack vare kollegor på universitet blev det flera tillfällen där jag fick ta mig an kreativa uppdrag. Det blev lite blandat sedan under åren – jag var doktorand i skandinavisk litteratur, och då var det faktiskt mycket lättare att arbeta med korta facktexter vid sidan om. Dock blev det även en del litterära uppdrag ibland.

eV: Vad översätter du mest idag?
Man kan säga att det beror på. Omsättningsmässigt är det ca 50/50 mellan facktexter och skönlitteratur. Numera blir det fler skönlitterära texter. Jag översätter från norska och danska också, och det blir väldigt mycket arbete från de två språken till engelska i mitt facktextsarbete. När det gäller skönlitteratur översätter jag först och främst svenska. Jag föredrar spänningsromaner (inte så att det måste vara en deckare, bara att det ska vara litteratur som är spännande) och narrativ non-fiction. Både för att jag föredrar det som läsare och för att jag känner att jag har mest att erbjuda som översättare. Arbetsdagen kan variera ganska mycket. Ibland sitter jag med en massa mindre fackuppdrag, ibland behöver jag lägga ner mycket tid på längre skönlitterära texter. Under året kan det vara så att blir mera skönlitterärt arbete under sommaren och tidigt på hösten (inför bokmässorna i Göteborg och Frankfurt), medan jag som många andra sitter med diverse årsredovisningar under februari och mars. Men man kan konstatera att det jag arbetar med mest idag kanske inte blir det som jag arbetar med imorgon!

Om Ian Giles

SFÖ-medlem sedan: 2013.
■ Utbildning: Kandidatexamen i Scandinavian Studies (med inriktning på svenska) vid Edinburghs universitet, 2011. Masterexamen i Translation Studies vid Edinburghs universitet, 2012. Doktorsexamen 2018 med en avhandling som undersökte rollen föröversatt skandinavisk litteratur i det brittiska samhället under åren 1917 till 2017.
■ Bakgrund: Frilansöversättare av svenska, norska och danska till engelska sedan 2010 – på heltid sedan 2018. Har översatt ca 25 böcker till engelska, inklusive Andreas Normans En rasande eld som blev kortlistad för bäst översatta deckare i UK 2015, och flera av Camilla Läckbergs romaner. Arbetar för tillfället på en översättning av Åsa Wikforss nyligen utgivna Därför demokrati.

eV: Vad tycker du är de största skillnaderna mellan facköversättning och skönlitterär översättning?
Ofta är det påfallande mycket som är detsamma. Kunder som vill betala mindre, de som tror de redan kan engelska och inte behöver en översättare, texter som skulle behövt en runda till av redigering … En sak som skiljer inriktningarna åt är att när en bra skönlitterär översättning får genomslag så kan det verkligen spela en stor roll för den svenska författaren. Men det är ju sant för facköversättning också. En stor skillnad är att skönlitterära projekt ofta tar mycket längre tid. Som facköversättare är det många projekt som går på en kvart, och inte ens de längsta texter kräver mer än en eller två månader. Böcker kan sträcka sig över månader och år.

“Det jag arbetar med idag kanske inte blir det som jag arbetar med imorgon.”

skönlitterär & facklitterär översättare

eV: Ersättning för översättning av skönlitteratur skiljer sig från ersättning av facklitteratur. Kan du berätta om skillnaderna?
Som facköversättare kan man ta betalt för allt från nästan ingenting till rätt mycket – det beror på kunden, översättarens kaxighet, andra marknadsvillkor, osv. Det är klart det är prispress och andra strömmar i branschen som påverkar, men i svensk-engelsk facköversättning kan man verkligen sikta högt om man är skicklig. Som du säger är det lite annorlunda när det gäller böcker. I Storbritannien har Translators Association (som är en del av Society of Authors) en så kallad observed rate som matchar en regelbunden undersökning bland skönlitterära översättare. För tillfället ligger detta på 95 pund per 1 000 ord. Man kan alltså förhandla fram allt möjligt med en förläggare, men budgeten ligger ofta runt denna siffra (alla språk, alla genrer). Det betalas ofta i förskott med royalties i efterhand, fast det blir sällan royalties eftersom det är sällsynt att översatta böcker blir storsäljare. Sedan är det ofta samma pris vare sig man sitter med en ny deckare (går ganska fort att översätta) eller en svåröversatt August-vinnare (tar evigheter). Det finns andra vägar till skönlitterär översättning från svenska – till exempel provöversättningar åt litterära agenter – där arvoderingen är lite annorlunda, men man måste kompromissa. Det finns trots allt begränsat med pengar i bokbranschen. Man blir inte rik på att översätta skönlitteratur – men om man kommer igång och känner sig trygg så är det inte nödvändigtvis särskilt dåligt heller.

“En stor skillnad är att skönlitterära projekt ofta tar mycket längre tid.”

eV: Hur trivs du med att kombinera båda sorternas översättning?
Jag trivs bra. Det kan bli mycket arbete ibland, men jag gillar att det är blandat. Dessutom tror jag starkt på principen att man blir en bra översättare genom att översätta – dvs. att man lika väl kan sitta med årsredovisningar eller pressmeddelanden som skönlitteratur. Det kräver samma kunskaper och till slut är det samma resultat vi söker – att skapa en text som ger läsaren vad han eller hon behöver. Det är det som tilltalar mig med översättning rent allmänt.

Ians bästa tips för översättare som är nyfikna på att arbeta i förlagsvärlden:

Öva! All översättning är bra övning, och dina kunskaper som facköversättare kommer att hjälpa. Dock, om du känner dig nervös kan det löna sig att översätta litteratur för skojs skull att känna sig tryggare med uppdrag. Och det är bra övning, som sagt.

Räkna ut vad som behövs på din målspråksmarknad. Är det brist på scouter? Kom med tips på vilka böcker som är aktuella på din källspråksmarknad till aktörer i förlagsbranschen på ditt målspråk. Med dina översättningskunskaper har du mer att erbjuda i dessa sammanhang. Dina insatser ska vara riktade.

Kom ihåg att det är ett jobb. Ibland är det inte lika roligt som man väntat sig, ibland är det hur bra som helst. Sköt det som ett jobb – ett jobb man kanske inte älskar – men ett jobb trots allt.

eV: Hur tror du att arbetsmarknaden ser ut för skönlitterära översättare i din språkkombination de kommande åren?
Svårt att säga. Översatt litteratur svarar för ca 4 % av bokmarknaden i Storbritannien och USA (alltså absurt lågt jämfört med Norden). Dock har översatta böcker nu blivit mera populära bland både förlag och läsare, och det hoppas jag fortsätter. Som exempel, 2001 utgavs 12 nya svenska böcker i engelsk översättning. På senare tid har antalet varit över 50 per år. Vi har sett samma tendens för norsk och dansk litteratur. Översättare från svenska till engelska har aldrig haft det bättre. Dock är boköversättning och utgivning ganska dyrt och det finns ingen garanti att det fortsätter på samma sätt. Vi kan lika väl återgå till 12 böcker om året. Jag är optimist inför de kommande åren, men tidigare prestation på marknaden säger inget om hur det blir i framtiden.

eV: Vilka är dina karriärplaner och visioner för att utveckla din verksamhet?
Jag vill fortsätta med att översätta flera författare och böcker som intresserar mig och som är spännande. Skönlitterärt siktar jag (som så många andra översättare?) på att skaffa mig fler uppdrag som jag tycker om, med bättre villkor osv. Men sedan vill jag också fortsätta att arbeta tillsammans med svenska agenter som vill sälja svensk litteratur på export – det är en särskild gren av branschen. På facksidan kommer jag fortsätta som jag har gjort med att ”uppgradera” mina kunder – och på sikt vill jag allmänt dra ner på min arbetstid. Det som är fortsatt okänt för mig är vad Brexit kommer att innebära för oss som arbetar med tjänster.