Dubbelföreställning i undertextningens värld

Jan Pedersen är docent i översättningsvetenskap på Stockholms universitet med särskild fokus på medieöversättning – alltså undertextning. På fredagen bjöd han oss på en liten genomgång av det som utmärker undertextning från annan översättning.

Vi har ofta hört att undertexter är den mest lästa textformen i Sverige. Men mycket har hänt de senaste åren: Dels är det en starkt ökad efterfrågan. Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service samt streamingtjänster med stora filmkataloger har lett till en explosion av undertexter, både sammaspråkstexter för hörselskadade och en uppsjö av utländska filmer och serier med översättningstexter.

Undertextning som hantverk

”De bästa undertexterna är sådana man inte lägger märke till”, säger översättaren Niels Søndergaard. Precis som med annan översättning märks undertexter bara när det blir fel. Men utmaningarna är fler än i facköversättning.

Undertexter handlar om polysemiotik – samspelet med bild och ljud. De måste ta i beaktning inte bara verbala ljud utan även icke-verbala ljud, text i bild och bilden som helhet. De representerar ett modusskifte: från tal till skrift. Och så de viktiga tids- och utrymmesbegränsningarna: människor kan tala väldigt fort, men läser gör vi mycket långsammare. Texten måste ligga kvar i bild länge nog för att hinna läsas.

Och därtill har man miljontals kritiker i tv-soffan.

Teknologiska lösningar

Problemet är att många undertexter behövs, men få undertextare finns. Två lösningar har blivit allt vanligare på senare år: dels på förhand skapade engelska undertextmallar för översättarna att följa (kallade EMT, English master templates), som ofta skapas av människor i låglöneländer, dels datorgenererade undertexter genom röstigenkänning, följt av maskinöversättning och till slut korrektur av människor. Ja, vår kära käpphäst MTPE, machine translation post editing, har gjort inträde även i medietextning.

Hur bra är efterredigerade maskinöversatta texter?

Jan Pedersen och doktoranden Hanna Hagström har genomfört en undersökning där de jämförde MTPE-undertexter och undertexter utan MT. Grundmaterialet bestod av 13 avsnitt med och 13 avsnitt utan maskinöversättning.

De fann att MTPE-undertexter är:

• snabbare (fler texter per minut, kortare lästid)
• muntligare (behåller mer av talspråksdragen, mm-hm, aha)
• mer osammanhängande (färre fullständiga meningar)
• ofullständiga, saknar ofta viktig information
• inkonsekventa i interpunktionen
• osyntaktiska i segmenteringen

Deras tekniska analys såg ut så här: