TNC

Den sorgliga sagan om TNC:s hädanfärd

4 dec, 2018

Vid årsskiftet kommer den av facköversättarkåren högt skattade institutionen Terminologicentrum, TNC, att gå i graven. Det är slutet på en nedgång som inleddes 2014 men som med lite mer god vilja på olika håll säkert hade kunnat vändas.

/ Foto: iStock.

Vi tar det från början: Tekniska nomenklaturcentralen, TNC, bildades 1941 på initiativ av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) efter några års förberedelsearbete. Ett antal företag utlovade ekonomiskt stöd (och 1947 började även staten bidra så smått). 1945 utgav TNC sin första ordlista, för gjuteriteknik. Verksamheten utvecklades gradvis, med datorisering och utökat internationellt samarbete, och från och med 1988 fick man också statligt anslag via Industridepartementet (första året hela 2,5 mkr). Uppdragen blev allt fler, men i slutet av 1990-talet fick man ekonomiska problem och tvingades i konkurs (19 personer var då anställda). En rekonstruktion genomfördes under ledning av delägaren SIS (nuvarande Swedish Standards Institute). Resultatet blev AB Terminologicentrum TNC. Bland de fortsatta projekten kan nämnas att man från och med 2003 erbjöd en grundkurs i terminologi vid TÖI och att man 2006 av regeringen fick 1,5 mkr för att börja bygga upp en nationell termbank – Rikstermbanken, som lanserades på internet i mars 2009.

Regeringen griper in

Som framgår av historiken på TNC:s hemsida har TNC:s verksamhet under 2000-talet varit intensiv, med ett stort antal uppdrag från olika myndigheter. Desto märkligare kan det te sig att S-MP-regeringen i sin budgetproposition hösten 2014 föreslog att anslaget till TNC från och med 2016 i princip skulle tas bort (minskas från 4,3 mkr till 273 tkr) ”för att finansiera prioriterade satsningar”. Budgetpropositionen röstades som bekant ner, men dessförinnan hann en lång rad olika intressenter, inte minst SFÖ, uttrycka både sin bestörtning över förslaget och sin uppskattning av TNC:s arbete. I propositionen för 2016 föreslogs oförändrat anslag till TNC.

Nästa åtgärd från regeringens sida blev att i september 2015 tillsätta en utredning som skulle kartlägga ”det offentliga terminologiarbetet” i Sverige och föreslå ”hur infrastrukturen för svensk terminologi kan organiseras” för att bli mer effektiv. Resultatet, som presenterades i januari 2016, var ett förslag där Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen (Isof) får huvudansvaret för terminologiarbetet och där TNC får ”ett mer avgränsat uppdrag” motsvarande 2–3 tjänster (att jämföra med dåvarande nio). I övrigt tillråds TNC att ”utveckla tydliga och attraktiva tjänster och erbjudanden” för att på så sätt kompensera sänkta statsanslag.

Utredningen möttes av hård kritik. Överföringen av ansvar till Isof saknade förslag till finansiering och genomförande. Den innehöll dessutom sakfel. I efterhand kan man knappast undgå misstanken att utredaren hade ett underförstått uppdrag att bereda vägen för den minskning av statsanslaget till TNC som regeringen hade försökt genomdriva året innan. Eller att hon åtminstone hade förstått saken så.

Resultatet blev att terminologiansvaret, som föreslaget, flyttades till Isof. Isof kunde dock fritt välja vem som skulle utföra de terminologitjänster som statsbidraget gällde.

Pengamässigt innebar det att TNC även 2017 fick oförändrat bidrag, ca 4,5 mkr. Förutsatt ett väl fungerande samarbete mellan Isof och TNC borde alltså TNC:s framtid ha varit rimligt tryggad.

Men regeringen nöjde sig inte med detta. Isof fick nu i uppdrag att senast i juni 2017 ge förslag på hur ansvarsfördelningen inom det offentliga terminologiarbetet skulle kunna ”preciseras ytterligare”. I det förslag som framlades föreslogs att Rikstermbanken fortsatt skulle administreras av TNC men att Isof på sikt bör ta över den. TNC:s arkiv och bibliotek bör likaså på sikt övertas av Isof, medan näringslivets ”behov av termutveckling och terminologiutredningar liksom i dag [kan] tillgodoses av TNC eller andra aktörer som tillhandahåller liknande tjänster på marknaden” (vilka är det?). Samtidigt påpekade utredaren att det är ”angeläget att ta tillvara den kompetens som utvecklats under lång tid inom TNC”.

I den summering av förslag till framtida ansvarsfördelning, fördelad mellan Isof, myndigheter och andra offentliga aktörer, TNC och aktörer inom svenskt näringsliv återstod inte mycket för TNC. På Isof:s lott föll ett mycket större ansvar.

SIS tar över

TNC fick ändrade ägarförhållanden i samband med att man 2015 började förbereda sig på eventuellt krympande anslag. Våren 2016 utlovade SIS vd Thomas Idermark (minns att SIS är en av TNC:s ägare) bättre tider i form av uppdrag från SIS kundkrets. Där skulle det finnas 1 500 potentiella nya kunder. Förutsättningen för en sådan satsning från SIS sida var dock att man fick ta över ägarskapet till TNC. Flera av de tidigare ägarna sålde då sina aktier till SIS, som hösten 2016 ägde drygt 70 procent. TNC blev nu ett dotterbolag till SIS.

Vid årsstämman i maj 2016 tillsattes en ny styrelse för TNC, enbart bestående av SIS-personal. (Tidigare hade styrelsen brukat bestå av personer med olika utbildningar och terminologikompetens representerande många olika intressenter.) Under den tid som följde materialiserades inga nya kunder, ingen marknadsföring gjordes, potentiella terminologiprojekt missades, några anställda sades upp och andra valde att lämna skeppet. Detta agerande (eller brist därpå) från SIS sida har man förklarat med att eftersom man inte äger TNC till 100 procent – och ”övriga ägare inte varit beredda att satsa proportionerligt” – har man ”fått lov att finna andra vägar för att utveckla verksamheten på ett bra sätt”.

Som en följd av den krympande kompetensen hos TNC (av tidigare nio heltider återstod nu två) skar Isof ner anslaget för 2018 till 2 mkr. På grund av detta och de försämrade framtidsutsikterna beslöt SIS:s styrelse i februari i år att sätta TNC i frivillig likvidation och att dess verksamhet skulle upphöra vid årsskiftet. Samtidigt har SIS själv startat den nya avdelningen Språk- och terminologitjänster.

Efter kalhygget

TNC:s kompetens har alltså skingrats utan att några försök har gjorts från SIS sida att erbjuda fortsatt anställning, medan Isof nyligen har anställt två tidigare TNC-medarbetare. Rikstermbanken sköts tills vidare av SIS språkavdelning men ska framöver skötas av Språkrådet. Ingendera instansen kommer att kunna utnyttja TNC:s hittillsvarande erfarenheter eftersom de som tidigare skött termbanken är borta. TNC:s publikationer (42 ordböcker m.m. varav fyra gratis nedladdningsbara om terminologiarbete – rekommenderas!) kommer att säljas via SIS.

Vad gäller framtida ordlistor och andra terminologitjänster tycks utsikterna dåliga. Den tidigare kompetensen har spritts för vindarna och vilka ambitioner som kan finnas hos Språkrådet i den vägen är oklart, utöver Språkrådets arbete med tolkordlistor och Lexin som inte är riktigt jämförbart. Dessutom rymmer Isofs mandat bara terminologi inom offentlig sektor – den privata sektorn får sköta sig själv. Företag och även privatpersoner gör förvisso enstaka insatser, men de kan inte kvalitetssäkras på samma sätt som tidigare. Och SIS språktjänst erbjuder ”uppdatering av ordlistor” men just inte mer.

Den omfattande internationella kontaktverksamhet som bedrevs av TNC (inom framför allt EU och Norden) har gått i stå men kan väl tänkas återupptas – i den mån den anses falla inom ramarna för Isof:s uppgifter (som på Isofs webbplats beskrivs så här: ”En principiell avgränsning av terminologiarbetet blir därför att arbeta med offentlig sektor, och att primärt ha en samordnande roll. Vi räknar med att uppdraget kräver tjänster inriktade mot både svenska, flerspråkighet och språkteknologi.”). Detsamma gäller samarbetet med svenska myndigheter och, inte minst, den utbildning som TNC har tillhandahållit. Framtida terminologer får kanske sökas bland språkkonsulter, språkvetare och översättare (som strängt taget är de enda som får någon utbildning i terminologi).

De uppskattade webbinarier och föredrag som SFÖ har kunnat glädja sig åt lär tills vidare upphöra, men vi bör förstås bearbeta Språkrådet/Isof om sådana tjänster, liksom terminologitjänster generellt. Det är ju numera där som huvudansvaret vilar.

SIS nuvarande terminologitjänst

Terminologiarbete – kartläggning, analys och definition av begrepp

Ibland ägnar vi frustrerande mycket tid åt att först å vad ett ord egentligen står för. Då kan det vara på sin plats att anlita en terminolog. En terminolog kartlägger begrepp och strukturerar den kunskap som ligger bakom för att kunna reda ut och definiera vad ordet eller termen innebär i sitt specifika sammanhang. Givetvis i samråd med sakkunniga.
SIS språkexperter utför terminologiarbete med målet att kommunikationen i en verksamhet ska förbättras och effektiviseras. Bland våra terminologitjänster hittar du:
begreppsutredning av enstaka eller flera begrepp
terminologigranskning av texter
uppdatering av ordlistor.

Vad säger regeringen?

Låt oss återgå till regeringen, vars idé om att avveckla stödet till TNC satte hela processen i rullning. I ett brev i juli i år från tre tidigare ansvariga inom TNC till näringsminister Mikael Damberg och kulturminister Alice Bah Kunke ställdes några relevanta frågor om konsekvenserna av det som nu har hänt. I det intetsägande svaret från departementssekreteraren på Kulturdepartementet upprepas typiskt nog gång på gång ”det offentliga terminologiarbetet” – trots att TNC:arna i brevet påpekar att en ”gränsdragning av offentligt terminologiarbete är … svår att göra. TNC har aldrig gjort den gränsdragningen”. I övrigt sägs att den nya organisationen inte ”innebar … att TNC skulle nedmonteras”. Ja, kanske har regeringen insett att det gick lite väl fort.

Men annars finns ingen anledning till oro: ”Regeringen har fullt förtroende för att ISOF kommer att kunna axla det ansvar som nu har givits dem kring det offentliga terminologiarbetet.”

Och även om ”övergången till den nya strukturen sker nu lite hastigare än planerat” så är regeringen ”dock övertygad om att på sikt är det en bra lösning att ISOF, med sin kompetens som Sveriges nationella språkmyndighet, har ett övergripande ansvar för det offentliga terminologiarbetet.”

Lägesöversikt

Det kan inte hjälpas: helt lugn blir jag ändå inte. I själva verket tror jag att man kan sammanfatta situationen så här:

Regeringens roll: Genom att låta bli att lyssna till de många intressenter (inklusive SFÖ) som både efter 2014 års förslag att nästan helt ta bort anslaget till TNC och efter 2015 års utredningsförslag kraftfullt underströk TNC:s stora betydelse på terminologiområdet och vikten av att bevara TNC – har man bitit sig i tummen och förmodligen oavsiktligt råkat skapa en situation där TNC plötsligt avskaffas utan att någon tar tillvara dess resurser och kompetens. Gissningsvis ligger regeringen inte sömnlös över detta utan nöjer sig med att se tiden an. (Och man kan ju få pengar över till ”prioriterade satsningar”.)

SIS roll: Genom att gapa efter hela stycket och överskatta sin egen förmåga har man hamnat i ett läge där man har lagt ut pengar på att köpa ytterligare aktier i ett bolag som sedan hastigt och olustigt likviderades. Nu försöker man rädda ansiktet genom att påstå att man ”utifrån ISOF:s övertagande” kommer att ”bygga ett långsiktigt samarbete kring terminologiska tjänster, vilket innebär att [SIS] till fullo tar [sitt] ansvar för att utveckla verksamheten framåt på ett effektivt och bra sätt”. (Citerat ur brev till TNC:s tidigare vd Anna-Lena Bucher.) Detta är i bästa fall en plan på väldigt lång sikt, vilket illustreras av den högst rudimentära terminologitjänst som SIS för närvarande erbjuder.

Isof:s roll: Genom att (a) kanske alltför oreflekterat påta sig den roll som regeringsutredningen 2015 föreslog, och att (b) gå vidare med ett förslag till ansvarsfördelning där i stort sett alla TNC:s uppgifter ”på sikt” ska övertas av Isof, samtidigt som (c) TNC:s kompetens plötsligt har försvunnit i och med SIS agerande – så sitter man nu med Svarte Petter: Isof har allt ansvar, samtidigt som den interna förmågan att uppfylla det först nu har börjat byggas upp medan den externa knappast existerar alls.

Översättarens roll: Blir att nöja sig med det som hittills har gjorts av TNC och klara sig utan dess fortsatta arbete – givetvis ingen katastrof men tråkigt för dem som behöver kvalificerad terminologisk hjälp utöver vad som för närvarande står till buds.

PS. Språkrådet har lämnat synpunkter på denna text; även SIS har fått den för påseende men inte hört av sig.

SENASTE INSLAG +