Utbildning

Att översätta multimedialt

5 dec, 2021

Tolk- och översättarinstitutets utbildningar i medieöversättning.

En journaliststudent övar på radiopresentation på Radio Himilo vid Mogadishus universitet i Somalia. En journaliststudent övar på radiopresentation på Radio Himilo vid Mogadishus universitet i Somalia. / Foto: Rawpixel.

Medieöversättning, framför allt undertextning, men även dubbning, voice-over och versionering, blir en allt större och vanligare del av vår vardag. Detta gäller i ännu högre grad medietillgänglighet, som dövtextning, skrivtolkning och syntolkning. I och med EU:s tillgänglighetsdirektiv DIGG måste alla offentliga webbplatser numera tillgänglighetsanpassas, vilket har lett till en enorm ökning av framför allt inomspråklig undertextning för döva och hörselskadade. Likaledes har utbudet av strömningstjänster och internationella tv-kanaler inneburit att det finns mycket mer översättning för media än någonsin tidigare.

“Redan första terminen på TÖI:s översättarutbildning får studenterna prova på att undertexta.”

Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) har vi länge varit medvetna om vikten av medieöversättning, och olika former av utbildningar inom området finns på samtliga nivåer i TÖI:s kursutbud. Redan första terminen på TÖI:s översättarutbildning får studenterna prova på att undertexta, och längre fram finns översiktskursen Medieöversättning, som täcker i stort sett alla former inom området. På avancerad nivå finns en praktiskt inriktad kurs i undertextning och även på forskarutbildningen finns medieöversättning som ett valbart alternativ.

På översiktskursen i Medieöversättning får studenterna en förståelse för alla former av medieöversättning och medietillgänglighet. Man får prova att skriva dubbningmanus, med allt vad det innebär av bl.a. läppsynkronisering och isokroni (läpparna ska inte fladdra efter att yttrandet är avslutat), samtidigt som innehållet helst ska vara oförändrat och språket ska låta naturligt. De får även lära sig att skriva ett syntolkningsmanus och då försöka sätta sig in i vad personer med synnedsättning behöver få beskrivet när de tittar på tv. Inte så lite utmanande!

“Man får prova att skriva dubbningsmanus.”

Vidare får man lära sig om voice-over, där en röst som läser en översättning läggs ovanpå det ursprungliga ljudspåret (tänk Bengt Feldreich i Kalle Anka på julafton). Man får också kunskap om hur flerspråkiga versioner av filmer och tv-serier gjorts och görs (hur många tänker på att klassiska Albert och Herbert är en svensk version av BBC:s Steptoe and Son?). Fokus ligger dock på undertextning, vilket är naturligt, eftersom Sverige, i likhet med de andra nordiska länderna, har kallats en undertextningsbastion. Allt detta sker på en solid vetenskaplig grund av översättningsteori och filmvetenskap.

“Undertexter är flyktiga och måste förstås direkt; de har begränsat utrymme och måste hinna läsas; de går från talspråksnorm till skriftspråksnorm.”

“Angående anställningsbarhet är medieöversättning en växande bransch.”

För de som får blodad tand finns en fristående kurs på avancerad nivå som heter just Undertextning. Där går man in på djupet med hantverket (för det är just ett hantverk) att skapa undertexter, både inomspråkliga för döva och hörselskadade, och mellanspråkliga, som är det de flesta tänker på när man talar om undertextning. Studenterna får lära sig hur man översätter med olika prioriteringar för olika genrer (t.ex. drama, komedi, dokumentär, musikal och action). Från ett översättningsvetenskapligt perspektiv får man lära sig om de särskilda villkor som gäller för undertexterna: att de är flyktiga och måste förstås direkt; att de har begränsat utrymme och måste hinna läsas; att de går från talspråksnorm till skriftspråksnorm och att de ska interagera med allt annat som hörs och syns i rutan. Inte minst viktigt får man lära sig att segmentera källtextens dialog och tidkoda, dvs. programmera när undertexten ska dyka upp i bild och när den ska försvinna. Detta ökar anställningsbarheten mycket, eftersom det är en färdighet inte alla som undertextar har idag.

Angående anställningsbarhet är medieöversättning, som antyddes i inledningen, en starkt växande bransch. Många översättare får sina första jobb som just undertextare och även om många kombinerar det med andra översättningsuppdrag, eller går vidare, så finns det gott om undertextare som jobbat i decennier inom gebitet. Många gör det av kärlek till mediet och en hel del inser hur viktigt det är med bra undertexter – det är trots allt den mest lästa formen av text i Sverige idag. Och vem vill inte få betalt för att se på tv? Branschen är dock i ständig utveckling, inte minst för att den är starkt teknikberoende och utvecklingen går fort framåt. Innovationer som elektronisk tidkodning, färdigkodade filer, s.k. EMT-filer (English master template files), CAT-verktyg och på senare tid även maskinöversättning och efterredigering, förändrar ständigt medietextarens arbetsvillkor.

“Det händer ständigt nya saker och man måste vara på hugget.”

Det är en mycket spännande och attraktiv bransch. Det händer ständigt nya saker och man måste vara på hugget. När jag själv i millenniets ungdom undertextade exempelvis Late Show With David Letterman hade jag bara ett par dagar på mig att få klart ett avsnitt (och en professionell undertextare producerar cirka 25 minuter sändningstid per dag), men nu är det ibland ännu mer bråttom. Detta gäller särskilt direkttextare som ska återge vad som sägs i rutan i princip samtidigt som det uttalas.

“Globaliseringen är ytterst märkbar i branschen. Exempelvis har de två företag som var ledande i Sverige ganska nyligen köpts upp av ett Singapore-baserat företag.”

Som undertextare arbetar man huvudsakligen som frilansare. Det är i princip bara SVT som fortfarande har fast anställda inhouse-undertextare och de är få. Man har ibland egen mjukvara, men ofta lånar/hyr man mjukvaran av de företag man har som uppdragsgivare, och numera är mycket placerat i molnet. Globaliseringen är ytterst märkbar i branschen. Exempelvis har de två företag som var ledande i Sverige ganska nyligen köpts upp av ett Singapore-baserat företag. Allt detta bidrar till en flexibilitet som innebär att man kan jobba var man vill, när man vill, vilket står i skarp kontrast till fordom dagar, då man stängdes in i en studio på SVT för att lägga ut sina undertexter i realtid när programmen sändes.

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +