Att översätta multimedialt

“Redan första terminen på TÖI:s översättarutbildning får studenterna prova på att undertexta.”

På Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) har vi länge varit medvetna om vikten av medieöversättning, och olika former av utbildningar inom området finns på samtliga nivåer i TÖI:s kursutbud. Redan första terminen på TÖI:s översättarutbildning får studenterna prova på att undertexta, och längre fram finns översiktskursen Medieöversättning, som täcker i stort sett alla former inom området. På avancerad nivå finns en praktiskt inriktad kurs i undertextning och även på forskarutbildningen finns medieöversättning som ett valbart alternativ.

På översiktskursen i Medieöversättning får studenterna en förståelse för alla former av medieöversättning och medietillgänglighet. Man får prova att skriva dubbningmanus, med allt vad det innebär av bl.a. läppsynkronisering och isokroni (läpparna ska inte fladdra efter att yttrandet är avslutat), samtidigt som innehållet helst ska vara oförändrat och språket ska låta naturligt. De får även lära sig att skriva ett syntolkningsmanus och då försöka sätta sig in i vad personer med synnedsättning behöver få beskrivet när de tittar på tv. Inte så lite utmanande!

“Man får prova att skriva dubbningsmanus.”

“Angående anställningsbarhet är medieöversättning en växande bransch.”

För de som får blodad tand finns en fristående kurs på avancerad nivå som heter just Undertextning. Där går man in på djupet med hantverket (för det är just ett hantverk) att skapa undertexter, både inomspråkliga för döva och hörselskadade, och mellanspråkliga, som är det de flesta tänker på när man talar om undertextning. Studenterna får lära sig hur man översätter med olika prioriteringar för olika genrer (t.ex. drama, komedi, dokumentär, musikal och action). Från ett översättningsvetenskapligt perspektiv får man lära sig om de särskilda villkor som gäller för undertexterna: att de är flyktiga och måste förstås direkt; att de har begränsat utrymme och måste hinna läsas; att de går från talspråksnorm till skriftspråksnorm och att de ska interagera med allt annat som hörs och syns i rutan. Inte minst viktigt får man lära sig att segmentera källtextens dialog och tidkoda, dvs. programmera när undertexten ska dyka upp i bild och när den ska försvinna. Detta ökar anställningsbarheten mycket, eftersom det är en färdighet inte alla som undertextar har idag.

Angående anställningsbarhet är medieöversättning, som antyddes i inledningen, en starkt växande bransch. Många översättare får sina första jobb som just undertextare och även om många kombinerar det med andra översättningsuppdrag, eller går vidare, så finns det gott om undertextare som jobbat i decennier inom gebitet. Många gör det av kärlek till mediet och en hel del inser hur viktigt det är med bra undertexter – det är trots allt den mest lästa formen av text i Sverige idag. Och vem vill inte få betalt för att se på tv? Branschen är dock i ständig utveckling, inte minst för att den är starkt teknikberoende och utvecklingen går fort framåt. Innovationer som elektronisk tidkodning, färdigkodade filer, s.k. EMT-filer (English master template files), CAT-verktyg och på senare tid även maskinöversättning och efterredigering, förändrar ständigt medietextarens arbetsvillkor.

“Det händer ständigt nya saker och man måste vara på hugget.”