Att jobba som EU-översättare

Hej! Den här månaden ska ni få veta mer om hur det är att jobba som EU-översättare. Jag heter Maria Sjöström Gisslén och har jobbat på EU-kommissonens generaldirektorat för översättning sedan mars 1996. #översättning @translatingforeurope

EU har inte mindre än 24 officiella språk. ”Förordningar och andra texter av allmän räckvidd skall avfattas på de officiella språken ”, som det står i den alla första EU-lagen, rådets förordning nr 1 från 1958. På den tiden fanns det fyra officiella språk: Franska, tyska, italienska och nederländska. Och i EU-fördraget står det att alla unionsmedborgare ska ha rätt att kommunicera med EU på något av de officiella språken, och få svar på samma språk. Därav behovet av översättare. Svenska blev ett officiellt språk när vi gick med i EU 1995.

Jag jobbar halvtid och pendlar mellan jobbet i Bryssel och familjen i Spånga. Brukar ta fakirplanet på måndag morgon från Bromma. Resan tar drygt två timmar och sedan tar det bara en kvart med flygbussen som stannar precis utanför jobbet. Igår hade jag dock lite oflyt med hemresan. Det var snökaos i Bryssel och istället för att landa 19.30 på Bromma kom jag efter diverse ombokningar fram till Arlanda vid midnatt. 01.10 tvingades jag inse att resväskan var kvar i Bryssel. Men nu ska jag njuta av min ledighet.

Att jobba som EU-översättare är något av en våt dröm för alla språkälskare. Tänk dig att ha tillgång till kollegor som tillsammans talar 24 språk. Detta märks t.ex. på vårt bokbord, där alla som vill kan lämna en bok på valfritt språk och ta med sig en annan hem. Om man vill öva på ett språk så finns varje vecka särskilda språkbord i cafeterian där man kan konversera med likasinnade.

67 % av oss som jobbar på EU-kommissionens generaldirektorat för översättning (DGT) är kvinnor.

Det här är min chef Andreas Larsson. Han basar över den svenska översättningsavdelningen. Alla översättningsavdelningar på EU-kommissionen består av drygt femtio översättare och tio assistenter (utom arbetsspråkens avdelningar som är större). Dessutom har alla avdelningar några personer som sysslar med övergripande frågor som terminologi och språklig samordning. Den svenska översättningsavdelningen är uppdelad på två enheter: en i Luxemburg med ca 20 översättare och en i Bryssel med ca 35.

Dom får också hälsa på oss översättare på DGT. Fotot togs vid prisceremonin för 2016 års vinnare. Killen längst fram till vänster tog hem den svenska segern. Han heter Andreas Hygrell och går på Tyska skolan i Stockholm. Han översatte en text från tyska till svenska. Den 10 april är det dags för fjolårets vinnare, August Falkman, att åka till Bryssel. August går faktiskt också på Tyska skolan, men han hade valt att översätta från engelska till svenska. @translatores#juvenestranslatores #xl8

Vi översätter allt mellan himmel och jord. Ena dagen kan det handla om genmodifierad majs, nästa dag om utvecklingsbistånd. Eftersom våra texter är så tekniska och fackinriktade är det en fördel om man har ett specialområde. Själv är jag civilekonom, något som är väldigt användbart när jag t.ex. ska ta mig an en text om finansiella instrument. Bland kollegorna finns bl.a. ingenjörer, biologer, statsvetare och journalister. Vi översätter främst lagstiftning som blir gällande lag i Sverige när den antas – som EU-medlem delar Sverige mycket lagar och förordningar med de andra EU-länderna. Och det är naturligt i en gemenskap med en inre marknad. Konsumentskydd, miljöskydd, allt sådant kan bäst regleras centralt. Och då vill vi kunna läsa det på vårt eget språk från början. Vi översätter också information till allmänheten, och ser till att svenskar som skriver till kommissionen på svenska får svar på sitt språk. Sammanlagt översätter vi uppåt 100 000 sidor varje år.

I april ska jag föreläsa på en språkkonferens i Stockholm anordnad av Stockholms universitet och Linnéuniversitetet. Ämnet för dagen är det dalande intresset för språkstudier och hur vi ska kunna vända på skutan. Ett ämne som ligger mig mycket varmt om hjärtat. Generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur (GD EAC) ansvarar bl.a. för EU:s språkpolitik. Där jobbar min f.d. kollega Kristina Lodding Cunningham, som ni ser på bilden. @cunnikr @stockholmuniversity @linneuniversitetet

Sedan 2006 har kommissionen särskilda webböversättare. Vi översätter allt ifrån kommissionens allmänna infosajt till specialsidor som t.ex. EUR-Lex och EU Bookshop. Den här typen av översättning ställer särskilda krav på publikanpassning och vi måste också ta hänsyn till tekniska begränsningar.

Den svenska språkavdelningen har fyra webböversättare. De svenskspråkiga praktikanterna på DGT brukar få prova på webböversättning i några veckor under sin praktik.

Möt Maria Sandberg, den svenska avdelningens språkliga samordnare, vilket i klartext betyder att hon ansvarar för vårt kvalitetsarbete: ”Det är ett roligt och omväxlande jobb och jag har alltid många bollar i luften. Bland annat fungerar jag som helpdesk för översättarna, tar fram råd och anvisningar och håller kurser och workshoppar. Jag har också täta kontakter med andra EU-institutioner och med svenska myndigheter: jag registrerar och följer upp all feedback som vi får, och när något har gått snett försöker jag se till att vi inte upprepar samma fel igen. Om fel upptäcks först när texten är antagen kan det ibland vara nödvändigt att göra en rättelse.

Egentligen är jag ingen språkmänniska från början, utan kemist. För att få jobb som översättare vid kommissionen behöver man nämligen inte ha läst språk, utan det räcker att man har en universitetsexamen. Det är bra, tycker jag, för vi behöver medarbetare med olika kompetenser och erfarenheter. I den svenska avdelningen arbetar till exempel ingenjörer, biologer, ekonomer och jurister. Deras kunskaper kommer väl till pass när vi översätter snåriga finanstexter, tekniska texter om flygsäkerhet och liknande”.

Navet på översättningsavdelningen är sekretariatet. Det här är assistenterna på Brysselenheten. Det är dessa fem som jobbar med att ta emot och skicka dokument som ska översättas. En ganska stor del (ca 30 %) av våra dokument översätts av frilansfirmor, och mycket av sekretariatets tid går åt till att administrera dessa.

Sugen på att testa hur det är att jobba som EU-översättare? Då kan jag varmt rekommendera att praktisera hos oss i Bryssel eller Luxemburg. Här kommer ett inlägg från Sofia Tidkvist, en av våra senaste praktikanter. Längst ner kan du läsa mer om hur du söker praktik.

”Nu är det snart en månad sedan jag kom hem från mitt äventyr i Luxemburg. Ja, för det var verkligen ett fem månader långt äventyr i ett av EU:s minsta men också viktigaste länder. Jag gjorde min praktik som översättare på kommissionens svenska avdelning i Luxemburg.

Under de här fem månaderna lärde jag mig inte bara hur det är att arbeta som översättare på en av EU-institutionerna, utan jag lärde även känna människor från hela Europa, jag hade möjlighet att resa och upptäcka nya små städer i närheten samt att lära mig grunderna till tre nya språk genom de andra praktikanterna. Det var en lärorik tid och jag är tacksam att jag fick chansen att göra den här praktiken. Detta är något som jag verkligen tycker att alla prova på. /Sofia.”