Språkföretagens branschseminarium

Att förstå och bli förstådd

7 okt, 2019

Arbetsgivarorganisationen Språkföretagen, som främst organiserar … just språkföretag, bjöd traditionsenligt in till sitt branschseminarium den 24 september 2019.

Maria Stockhaus, Alireza Akhondi och Per Hammar. Maria Stockhaus, Alireza Akhondi och Per Hammar. / Foto: Björn Olofsson.

Vi inom SFÖ känner Språkföretagen främst i vår egenskap av översättare, men tolkning är en mycket viktig verksamhet för organisationens medlemmar. En hel del av SFÖ:s medlemmar ägnar sig som bekant också åt tolkning, och det finns anledning att tro att många av framtidens nya översättare finns bland dem som idag tolkar för nyanlända till Sverige. Därför har redaktionen valt att ge relativt stort utrymme åt diskussionen kring den aktuella tolkutredningen.

I december 2018 publicerades utredningen SOU 2018:83, Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk.

Språkföretagen är i flera avseenden oense med utredningens resultat, och i Almedalen 2019 tog man en debatt med politikerna i ämnet. Språkföretagen lämnade ett remissvar till utredningen (med sina 16 sidor lite mer lättsmält än utredningens 729).

Att barn (som förvisso brukar vara familjens mest språkkunniga) inte ska behövas tolka åt vuxna släktingar torde alla i branschen vara ense om, och den statliga utredningens förslag om en statlig tillsynsmyndighet över tolkförmedling har Språkföretagen heller inget att invända mot.

“Är det verkligen rimligt att kunna kräva kostnadsfri tolk efter 14 år i Sverige?”

Däremot vänder sig Språkföretagen mot förslaget om förstatligande av tolkyrket och en stor statlig tolkportal för bokning av tolk. Organisationen anser att privata tolkförmedlingar ska tillåtas då de är effektiva, driver kvalitet och verkar för kompetensutveckling. Vidare hävdar man att kortare utbildningsalternativ med någon form av certifiering måste komplettera utredningens förslag om krav på auktorisation och högskoleutbildning.

Språkföretagens ordförande Anne-Marie Colliander Lind presenterade färsk statistik över branschen. Antalet tolkuppdrag följer, föga förvånande, kurvan för asylinvandring och tendensen har varit starkt sjunkande sedan toppen 2015, men vi lever i en orolig värld, och situationen kan snabbt förändras. Icke desto mindre är efterfrågan på tolkar större än tillgången, särskilt vid peaktiderna, morgon och sen eftermiddag. Mot den bakgrunden är det förvånande att fördelningen mellan leveranssätt knappast har förändrats, särskilt att videotolkning knappast vinner terräng alls.

Efter Anne-Maries inledning följde en politikerdebatt mellan Alireza (Ali) Akhondi (C) och Maria Stockhaus (M).

Tolkutredningen bereds i departementet, men det blir troligen ingen proposition under innevarande riksdagsår. Utredningen ingår inte i Januariavtalet och det är lite oklart var utredningen alls befinner sig (den samlar förmodligen damm i byrålådan var båda debattörernas kvalificerade gissning).

Huvudförslaget med en statlig tolkportal och statligt tillsatta tolkar accepterar vi inte sa Ali. Maria var inte heller positiv – ”det går på tvärs mot fri företagsamhet. Statligt anställda tolkar inte rätta vägen – det kan bli konstiga konfliktsituationer.”

“Vi sparar inte en spänn på att ta bort fri tolk.”

I Danmark pågår en kraftig centralisering – det finns idag bara ett tolkföretag i Danmark. Maria och Ali är överens om att centralisering inte tillför något gott. I Danmark tycks tolkning ha blivit både dyrare och sämre. Här passade Maria på att ge en känga till S och V ”som är mot fri företagsamhet”. ”Beställarna går ofta bara på pris och ställer inte tillräckliga kvalitetskrav” fortsatte hon. Ali instämde i detta.

Men var ligger nyckeln till integration? Hur ska vi uppmuntra våra nyanlända att lära sig svenska? frågade moderatorn Per Hammar.

Ali: ”Centerpartiet vill inte som Moderaterna begränsa rätt till tolk. Men SFI måste förbättras radikalt för att minska tolkbehovet.

Maria: ”Det räcker inte med morot, det behövs även piska. Vi har föreslagit att begränsa rätten till avgiftsfri tolk. Invånare i Sverige måste avkrävas att lära sig svenska. Det är inte rimligt att begära tolk efter att ha bott 14 år i Sverige. Man måste investera tid och ansträngning i språkutbildning. Pengarna för tolkning kan användas effektivare.”

Ali: ”Hur stort är problemet med överutnyttjande av tolk?”

Maria: ”Om hälften behöver tolk efter 14 år är det överutnyttjande.”

Ali: ”Om SFI-utbildningen är så bristfällig måste väl det första steget vara att förbättra den?

Maria: ”Många väljer bort SFI eller sitter bara av lektionerna för att få en bock i protokollet. Vi gör undantag för barn och för rättsprocesser, men i övrigt måste vuxna avkrävas ansvar.”

Ali: ”Ska alltså inte avgiftsfri tolk kunna begäras för sjukbesök?”

Maria: ”Bara om det handlar om barn. Men vi vill satsa på andra initiativ, som obligatorisk språkförskola för nyanlända barn, fortbildning av SFI-lärare m.m.

Ali: ”Hur mycket kan man spara med att dra in på rätten till tolk?”

Maria: ”Jag har inga siffror, men signalvärdet viktigare.”

Ali: ”Synd att signalpolitik används.”

Maria: ”Är det verkligen rimligt att kunna kräva kostnadsfri tolk efter 14 år i Sverige?”

Ali: ”Vi är ense om att man ska lära sig svenska om man lever i vårt land. Ingen tycker nog att det är rimligt att inte kunna svenska efter 14 år i landet, men det måste ändå finnas rätt till kostnadsfri tolk för att delta i barnens skolgång och kunna få rätt sjukvård. Tar vi förresten vara på invandrarspråken som en tillgång?”

Maria: ”Vi vill hålla på hemspråksundervisningen. Forskningen visar att modersmålsundervisningen är viktig.”

Ali: Håller med – folk ska vara flerspråkiga, det är bra för både individen och nationen. Men hur får vi högre kvalitet och bättre resultat i SFI? Vi anser att det behövs fler behöriga lärare i SFI. Kan SFI kan bedrivas på heltid? Vi har föreslagit SFI-peng likt skolpeng. Ett SFI-lyft. Det behövs konkurrens inom SFI, och eleverna behöver lära sig funktionell svenska, snarare än grammatik.”

Maria: ”Alla säger att det behövs mera resurser. Det blir tröttsamt för oss politiker. Var står sedelpressen? Vi måste använda resurserna smartare, och där har branschen ett ansvar. Och hur ser behovet av tolktjänster ut om 5 år?

Ali: ”2014 kunde ingen förutspå 2015. Vi är beroende av vår omvärd. Erdogan i Turkiet hotar med att skicka fler migranter. Klimatflyktingströmmar kan snart vara en realitet. Vi måste utgå från att befintliga migranter lär sig svenska och att tolkbehovet minskar, men förbud mot barntolkning kan istället öka behovet.”

Maria: ”Håller med. Vi måste se på teknikens utveckling. Digitala verktyg och AI utvecklas snabbt.”

Ali: ”Vi måste ha utgångspunkten att människor kan och vill när de ges förutsättningar. Men det offentliga har inte varit tydlig med förväntningar på deltagarna. Det handlar även om människosyn. Vi måste ha human och rättvis migrationspolitik.”

Publikfråga: ”Vi är överens om att barntolkning måste bort. Men dras tolkrätt in kan barntolkning istället öka. Och viktigare: Pratar vi om signalpolitk eller besparingar? I det senare fallet, hur stora är följdkostnaderna för felbehandling eller onödig inläggning/behandling? Får vårdgivare frånsäga sig ansvaret om hen inte förstår patienten?”

Maria: ”Vi ställer oss bakom utredningens slutsats att barntolkar ska bort. Myndighetsansvaret måste utredas, men vi kan inte låta migranter förstå att de alltid kommer att ha rätt till fri tolk. Vi har kompetensbrist, men bristen kan inte fyllas av migranter om de inte lär sig bra svenska. Vi har inte råd att hantera nyanlända så som vi gör.”

Ali: ”Vi sparar inte en spänn på att ta bort fri tolk”.

Publikfråga: ”Behövs det inte en nyansering kring dessa omtalade 14 år? Ålder? Bildningstradition? Bakgrund (stad/by)?”

Maria: ”Jag vidhåller att vi måste sätta en gräns. Det finns klasser för analfabeter, där man måste jobba annorlunda. Vi har begränsade resurser och kan inte erbjuda fri tolk för hela livet. Man kan inte bli en del av samhället om man inte kan språket.”

Facköversättarens redaktion tackar för en intressant redovisning och debatt, hoppas att tolkutredningen ska hitta upp ur byrålådan och konstaterar att vart man vänder sig har man rumpan bak.

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +